Birdby LogoBirdby
Sparvhök (Accipiter nisus)

Sparvhök

Least Concern (Livskraftig)

Accipiter nisus

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Sparvhöken är en liten och smidig rovfågel som är specialiserad på att jaga småfåglar. Den är känd för sin snabba och manövrerbara flykt, ofta nära marken eller genom tät vegetation. Den uppvisar tydlig könsdimorfism där honan är betydligt större än hanen.

Storlek och livslängd

Längd
Hane: 29-34 cm, Hona: 35-41 cm
Vingbredd
Hane: 58-65 cm, Hona: 67-80 cm
Vikt
Hane: 110-195 g, Hona: 185-342 g
Livslängd
Upp till 10-12 år i det vilda, men genomsnittet är lägre, ofta 3-4 år.
Föda
Carnivore (främst småfåglar, men även små däggdjur och insekter)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Vuxen hane: Blågrå ovansida, vit undersida med rostbruna tvärband. Vuxen hona: Brunaktig ovansida, vit undersida med gråbruna tvärband. Båda könen har en mörk stjärt med 4-5 mörka band.
Näbbform
Kort, kraftig och starkt krökt näbb, mörkgrå med gul vaxhud vid basen.
Ögonfärg
Vuxna fåglar har klargula till orange ögon. Ungfåglar har blekgula ögon.
Benfärg
Gula ben och fötter.
Kännetecken
Korta, breda vingar och en lång stjärt. Snabb, flaxande flykt varvad med korta glid. Honan är betydligt större än hanen.
Ungfågelutseende
Ungfåglar är brunare på ovansidan med rostbruna fjäderkanter, vilket ger ett fjälligt intryck. Undersidan är vitaktig med grova, oregelbundna bruna fläckar eller tvärband. Ögonen är blekgula.
Säsongsförändringar
Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten utöver ruggning.
Könsdimorfism
Mycket tydlig. Honan är upp till 25% längre och dubbelt så tung som hanen. Hanen har en mer intensiv blågrå rygg och tydligare rostbruna tvärband på undersidan. Honan är brunare på ryggen och har gråbruna tvärband.

Så identifieras

  1. 1

    Storlek och proportioner

    Liten rovfågel med korta, breda, rundade vingar och en lång stjärt. Honan är markant större än hanen.

  2. 2

    Flykt

    Karakteristisk flykt med snabba, korta vingslag varvade med korta glid. Mycket manövrerbar, ofta flygande lågt och genom vegetation.

  3. 3

    Fjäderdräkt (vuxen hane)

    Blågrå ovansida, vit undersida med rostbruna tvärband. Orange ögon.

  4. 4

    Fjäderdräkt (vuxen hona)

    Brunaktig ovansida, vit undersida med gråbruna tvärband. Gula till orange ögon.

  5. 5

    Fjäderdräkt (ungfågel)

    Brun ovansida med ljusare fjäderkanter (fjälligt intryck). Vitaktig undersida med grova, oregelbundna bruna fläckar/tvärband. Blekgula ögon.

  6. 6

    Stjärt

    Lång stjärt med 4-5 mörka tvärband.

  7. 7

    Jaktbeteende

    Smyger sig på bytet från ett gömställe eller genom snabba överraskningsattacker.

Habitat och utbredning

Biomer
Skogsmark, blandskog, barrskog, lövskog, parker, trädgårdar, jordbrukslandskap med inslag av träd.
Utbredningsområde
Stora delar av Europa och Asien. Från Brittiska öarna i väster till Japan i öster. Saknas i de nordligaste delarna av Skandinavien och Ryssland samt i de sydligaste ökenområdena.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till trädgränsen, vanligtvis under 2000 meter.
Föredragna miljöer
Föredrar områden med en blandning av tät skog för häckning och skydd, samt öppnare ytor för jakt. Anpassar sig väl till kulturlandskap och kan ses i stadsparker och trädgårdar, särskilt under vintern.

Beteende

Aktivitetstid
Diurnal (dagaktiv).
Matvanor
Jagar främst småfåglar upp till koltraststorlek. Jaktmetoden är ofta överraskningsattacker från ett gömställe eller genom snabb flykt nära marken. Kan även jaga små däggdjur som möss och sorkar, samt större insekter. Plockar ofta bytet på en fast plockplats.
Socialt beteende
Ensamlevande utanför häckningssäsongen. Bildar par under häckningstiden. Inte sociala i flockar.
Flygmönster
Karakteristisk flykt med snabba, korta vingslag varvade med korta glid. Mycket manövrerbar, kan flyga genom tät vegetation. Under jakt är flykten snabb och låg.
Flyttning
I Sverige är sparvhöken delvis flyttfågel. Många individer, särskilt honor och ungfåglar, flyttar söderut till Mellaneuropa och Sydeuropa under hösten (september-november). Hanar är ofta mer stationära. Återvänder i mars-april. I Hallands län är sparvhöken en vanlig häckfågel och kan ses året runt, men antalet ökar under flyttperioderna.
Revirbeteende
Revirhävdande under häckningssäsongen. Hanen försvarar reviret mot andra sparvhökar.

Sång och läten

Sång
Har ingen egentlig sång. Under häckningssäsongen kan hanen utföra en uppvisningsflykt med ett upprepat 'gick-gick-gick'.
Läte
Varningsläte är ett snabbt, upprepat 'kyck-kyck-kyck' eller 'kik-kik-kik'. Honan har ett mer utdraget 'giiih' eller 'gii-gii-gii' vid boet eller när hon tigger mat av hanen. Ungfåglar tigger med ett gällt 'pii-pii-pii'.
När den ljuder
Främst under häckningssäsongen (vår och sommar) och vid boet. Varningsläten kan höras året runt vid fara.

Häckning

Häckningssäsong
April till juli. Äggläggning sker oftast i maj.
Bobygge
Bygger ett nytt bo varje år, oftast i barrträd (gran eller tall) men ibland i lövträd. Boet är en plattform av kvistar, fodrat med barkbitar och barr. Placeras ofta nära stammen, 6-12 meter upp.
Kullstorlek
3-7 ägg, vanligast 4-6.
Beskrivning av ägg
3-7 ägg (oftast 4-6), vita eller blekblå med rödbruna fläckar och streck, särskilt i den trubbiga änden. Storlek ca 39 x 32 mm.
Ruvningstid
33-35 dagar, huvudsakligen av honan.
Tid till flygfärdighet
Ungarna lämnar boet efter 24-30 dagar, men matas av föräldrarna i ytterligare 2-3 veckor efter utflygning.
Föräldraomsorg
Honan ruvar och matar de små ungarna. Hanen ansvarar för att skaffa all mat till honan och ungarna under ruvnings- och den första delen av ungarnas uppväxtperiod. Båda föräldrarna matar ungarna när de blir större.

Var den finns

Skogsområden

Täta barr- och blandskogar är idealiska häckningsplatser. Leta längs skogskanter och gläntor.

Parker och trädgårdar

Särskilt under vinterhalvåret kan sparvhökar ses i stadsparker och större trädgårdar där de jagar småfåglar vid fågelmatningar. I Varberg och Hallands län är detta en vanlig syn.

Jordbrukslandskap

Områden med en blandning av åkrar, dungar och skogsdungar är också bra platser att hitta sparvhöken.

Kustnära områden (Hallands län)

Under flyttperioderna kan sparvhökar ses längs kusten, till exempel vid Getterön i Varberg, när de passerar eller rastar.

Fälttips

  1. Lyssna efter varningsläten. Småfåglar ger ofta ifrån sig varningsläten när en sparvhök är i närheten. Detta kan vara ett tecken på att en sparvhök är på jakt.
  2. Håll utkik vid fågelmatningar. Sparvhökar är kända för att besöka fågelmatningar för att jaga de samlade småfåglarna. Varberg med omnejd har många trädgårdar med fågelmatningar.
  3. Observera flyktmönstret. Den snabba, flaxande flykten varvad med korta glid är ett bra kännetecken. De flyger ofta lågt och snabbt genom vegetation.
  4. Sök efter plockplatser. Sparvhökar har ofta fasta platser där de plockar fjädrarna av sina byten. Leta efter högar av småfågelfjädrar under träd.
  5. Besök lämpliga områden i Hallands län. Förutom Varberg kan sparvhöken ses i skogsområden som Åkulla bokskogar, vid kusten som Getterön eller i jordbrukslandskapet runt Falkenberg och Kungsbacka. Under höstflytten är kustlokaler som Getterön utmärkta för att se flyttande sparvhökar.

Liknande arter

Duvhök

Accipiter gentilis

Duvhöken är betydligt större och kraftigare än sparvhöken. Den har en proportionellt kortare stjärt och bredare vingar. Duvhökens flykt är mer glidande och majestätisk. Vuxna duvhökar har gråare ovansida och finare tvärband på undersidan. Unga duvhökar är brunare med droppformade fläckar på undersidan, till skillnad från sparvhökens tvärband.

Falkar (t.ex. tornfalk)

Falco tinnunculus

Falkar har spetsigare vingar och en snabbare, mer direkt flykt. De saknar sparvhökens korta, rundade vingar och långa stjärt. Tornfalken ryttlar ofta, vilket sparvhöken sällan gör. Falkar har också en annan silhuett i flykten.

Snabba fakta

Specialistjägare:
Jagar nästan uteslutande småfåglar.
Könsdimorfism:
Honan är betydligt större än hanen.
Flykt:
Snabba vingslag varvade med korta glid.
Häckning:
Bygger bo i barrträd, ofta nära stammen.
Migration:
Delvis flyttfågel i Sverige, många flyttar söderut på hösten.

Roliga fakta

  • Sparvhöken är en av de vanligaste rovfåglarna i Europa och har anpassat sig väl till att leva nära människor.
  • Hanen och honan har så stor storleksskillnad att de i princip jagar olika storlekar av byten, vilket minskar konkurrensen mellan dem.
  • Under 1900-talet drabbades sparvhöken hårt av miljögifter som DDT, men har återhämtat sig väl efter förbuden mot dessa ämnen.
  • En sparvhök kan fånga en fågel i luften med otrolig precision och snabbhet, ofta genom att utnyttja överraskningsmomentet.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Accipitriformes
Familj
Accipitridae
Släkte
Accipiter
Art
Accipiter nisus

Utforska Sparvhök

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen