Birdby LogoBirdby
Sånglärka (Alauda arvensis)

Sånglärka

Livskraftig (Least Concern)

Alauda arvensis

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Sånglärkan är en medelstor tätting känd för sin karakteristiska sångflykt och sin förmåga att sjunga under långa perioder högt upp i luften. Den är en typisk fågel för öppna landskap som åkrar och gräsmarker, och dess bruna, streckade fjäderdräkt ger utmärkt kamouflage mot marken.

Storlek och livslängd

Längd
16-19 cm
Vingbredd
30-36 cm
Vikt
25-55 g
Livslängd
2-5 år (upp till 10 år i undantagsfall)
Föda
Allätare (främst insekter och frön)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Ovansidan är brunaktig med mörka streck, undersidan är ljusare, vitaktig med bruna streck på bröstet. Den har en tydlig, men ofta nedfälld, tofs på huvudet. Vingarna är breda med en vit bakkant som syns i flykten. Yttre stjärtpennorna är vita.
Näbbform
Relativt kort och konisk, gråbrun till hornfärgad.
Ögonfärg
Mörkbrun.
Benfärg
Ljusbrun till rosaaktig.
Kännetecken
Den lilla tofsen på huvudet (ofta svår att se när den är nedfälld), de vita yttre stjärtpennorna och den vita bakkanten på vingen är goda fältkännetecken. Den långa, raka bakkloen är också ett karaktäristiskt drag, men svår att se i fält.
Ungfågelutseende
Ungfåglar liknar de vuxna men har en mer fjällig teckning på ovansidan och en kortare tofs.
Säsongsförändringar
Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Fjäderdräkten kan dock se något blekare ut efter häckningssäsongen innan ruggningen.
Könsdimorfism
Mycket liten eller ingen. Hanar är i genomsnitt något större än honor, men skillnaden är inte märkbar i fält.

Så identifieras

  1. 1

    Sångflykt

    Leta efter en fågel som stiger rakt upp i luften, cirklar på hög höjd och sjunger oavbrutet. Detta är det mest distinkta kännetecknet.

  2. 2

    Plumage

    Observera den bruna, streckade ovansidan och den ljusare undersidan med streck på bröstet. Leta efter den lilla tofsen på huvudet, även om den kan vara svår att se.

  3. 3

    Ving- och stjärtteckning

    I flykten, lägg märke till den vita bakkanten på vingarna och de vita yttre stjärtpennorna. Dessa är viktiga för att skilja den från andra bruna markfåglar.

  4. 4

    Läte

    Lyssna efter den sprudlande, långa och varierade sången som framförs under sångflykten. Det korta 'prrrit'-lätet är också karaktäristiskt.

  5. 5

    Beteende på marken

    Sånglärkan går eller springer på marken, den hoppar inte som många andra småfåglar. Den är ofta svår att upptäcka när den trycker i vegetationen.

Habitat och utbredning

Biomer
Gräsmarker, åkermark, hedar, stäpp, alpina ängar.
Utbredningsområde
Stora delar av Europa och Asien, samt delar av Nordafrika. Introducerad i Nya Zeeland och Australien. I Sverige häckar den i hela landet utom i de allra nordligaste fjälltrakterna.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till 2000-3000 meter i bergiga områden.
Föredragna miljöer
Öppna, platta eller svagt kuperade landskap med låg vegetation. Föredrar åkrar med spannmål, betesmarker och ängar. Undviker skog och tät buskvegetation.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv (diurnal).
Matvanor
Födosöker på marken, ofta genom att gå eller springa. Äter en blandning av insekter (t.ex. skalbaggar, gräshoppor, larver) och frön, särskilt under höst och vinter. Ungfåglar matas nästan uteslutande med insekter.
Socialt beteende
Häckar solitärt eller i lösa kolonier. Utanför häckningstid kan de bilda stora flockar, särskilt under flyttningen och på övervintringsplatser.
Flygmönster
Karakteristisk sångflykt där den stiger nästan vertikalt till hög höjd (upp till 100-200 meter), cirklar sjungande och dalar sedan långsamt ner. Flykten är annars vågig med snabba vingslag och korta glid. På marken går den med korta steg.
Flyttning
Delvis flyttfågel. Populationerna i norra och östra Europa är flyttfåglar som övervintrar i södra och västra Europa samt Nordafrika. I södra Sverige är många individer stannfåglar eller kortflyttare. Anländer till Sverige i mars-april och flyttar söderut i september-oktober.
Revirbeteende
Hanarna etablerar och försvarar revir under häckningssäsongen, främst genom sångflykt.

Sång och läten

Sång
En mycket karakteristisk, lång och varierad sång som framförs under sångflykt. Sången är en oavbruten ström av drillar, kvitter och visslingar, ofta beskriven som sprudlande och glädjefylld. Den kan pågå i flera minuter utan avbrott.
Läte
Ett kort, rullande 'prrrit' eller 'tjirp'. Varningslätet är ett mer utdraget 'tji-tji-tji'.
När den ljuder
Sjunger främst under häckningssäsongen, från tidig vår till sensommar, ofta från gryning till skymning. Kan sjunga även under molniga dagar och ibland under månsken.

Häckning

Häckningssäsong
April till augusti, med 2-3 kullar per säsong.
Bobygge
Boet byggs på marken, väl dolt i en liten grop eller fördjupning, ofta under en tuva eller i tät vegetation. Det är en enkel skål av grässtrån, rötter och mossa, fodrat med finare material som hår.
Kullstorlek
3-6 ägg
Beskrivning av ägg
3-6 ägg, oftast 4-5. Äggen är gråvita till grönaktiga med täta, mörkbruna fläckar och prickar, ofta tätare i den trubbiga änden. Storlek ca 23 x 17 mm.
Ruvningstid
11-12 dagar, utförs främst av honan.
Tid till flygfärdighet
9-11 dagar. Ungarna lämnar boet innan de är flygfärdiga och gömmer sig i vegetationen i närheten, där de matas av båda föräldrarna i ytterligare några dagar.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i att mata ungarna, men honan ruvar ensam.

Var den finns

Åkermark

Särskilt spannmålsfält, men även andra typer av åkrar med låg vegetation.

Gräsmarker och ängar

Öppna fält, betesmarker och naturliga ängar.

Hedar

Öppna hedlandskap med lågväxande vegetation.

Fälttips

  1. Lyssna efter sången. Sånglärkan är ofta lättare att höra än att se. Lyssna efter den karakteristiska sångflykten under våren och sommaren.
  2. Skanna himlen. Om du hör sången, skanna himlen högt upp för att lokalisera den sjungande fågeln. Den kan vara en liten prick mot den blå himlen.
  3. Tålamod på marken. Om du ser en lärka landa, var tålmodig. Den är mycket väl kamouflerad och kan vara svår att återfinna. Använd kikare och sök långsamt av området.
  4. Tidig morgon och sen eftermiddag. Sånglärkan är som mest aktiv och sjunger mest intensivt under de tidiga morgontimmarna och sena eftermiddagarna.

Liknande arter

Trädlärka

Lullula arborea

Trädlärkan är mindre, har kortare stjärt, tydligare ögonbrynsstreck som möts i nacken, och saknar sånglärkans vita yttre stjärtpennor. Sången är också annorlunda, mer melankolisk och flöjtande, och framförs ofta från en trädtopp eller i en mer cirkulär sångflykt på lägre höjd.

Kornsparv

Emberiza calandra

Kornsparven är större och kraftigare, har en tjockare näbb och saknar tofs. Sången är en monoton, metallisk ramsa som ofta framförs från en buske eller stolpe.

Ängspiplärka

Anthus pratensis

Ängspiplärkan är mindre och slankare, har en tunnare näbb och saknar tofs. Den har också en annorlunda sång och flyktstil. Sånglärkan har en mer utdragen bakklo än ängspiplärkan.

Snabba fakta

Sångflykt:
Känd för sin långa, oavbrutna sång under flykt högt upp i luften.
Habitat:
Öppna landskap som åkrar och gräsmarker.
Bo:
Bygger bo på marken, väl dolt i vegetationen.
Föda:
Insekter och frön.
Kännetecken:
Liten tofs, vita yttre stjärtpennor, vit bakkant på vingen.

Roliga fakta

  • Sånglärkan kan sjunga i upp till 10-15 minuter utan avbrott under sin sångflykt.
  • Den har inspirerat många poeter och kompositörer genom historien, bland annat William Shakespeare och Ralph Vaughan Williams.
  • Trots sin utbredning har sånglärkan minskat i många delar av Europa på grund av intensifierat jordbruk och habitatförlust.
  • Den långa bakkloen hjälper sånglärkan att få fäste när den går på marken och i vegetationen.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Alaudidae
Släkte
Alauda
Art
Alauda arvensis

Utforska Sånglärka

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen