Birdby LogoBirdby
Blågul ara (Ara ararauna)

Blågul ara

Least Concern

Ara ararauna

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Den blågula aran är en stor, färgstark papegoja känd för sin slående blå och gula fjäderdräkt. Den är en av de mest igenkännbara arterna bland arorna och är populär både i det vilda och som sällskapsdjur. Den är intelligent, social och har en lång livslängd.

Storlek och livslängd

Längd
76-86 cm
Vingbredd
102-112 cm
Vikt
900-1500 g
Livslängd
30-35 år i det vilda, upp till 50-60 år i fångenskap
Föda
Herbivor (frukt, nötter, frön, blommor, nektar, knoppar)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Ovansidan är klarblå, undersidan är djupt gul-orange. Pannan är grönaktig. Strupen och ansiktet är svarta med vita, fjäderlösa hudpartier som är prydda med rader av små svarta fjädrar.
Näbbform
Stor, kraftig och krökt näbb, svart till färgen.
Ögonfärg
Ljusgul iris hos vuxna, mörkare hos juveniler.
Benfärg
Mörkgrå till svart.
Kännetecken
Den vita, fjäderlösa ansiktsmasken med svarta fjäderlinjer är mycket distinkt. Den kontrasterande blå ovansidan och gula undersidan är också unika för arten.
Ungfågelutseende
Juveniler liknar de vuxna men har en kortare stjärt, en mörkare iris (brunaktig) och en ljusare, gråaktig näbbspets som mörknar med åldern.
Säsongsförändringar
Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten.
Könsdimorfism
Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten; hanar och honor ser likadana ut. Hanar kan vara något större i genomsnitt, men detta är inte en tillförlitlig identifieringsmetod i fält.

Så identifieras

  1. 1

    Färg

    Leta efter den distinkta kombinationen av klarblå ovansida och djupt gul undersida. Pannan är grönaktig.

  2. 2

    Ansikte

    Den vita, fjäderlösa ansiktsmasken med tydliga svarta fjäderlinjer är ett säkert igenkänningstecken.

  3. 3

    Näbb

    Den stora, kraftiga, svarta näbben är framträdande.

  4. 4

    Läte

    Lyssna efter de högljudda, skrovliga skriken och kraxandena, särskilt när de flyger i par eller flock.

  5. 5

    Flykt

    Observera den kraftfulla, direkta flykten med djupa vingslag.

Habitat och utbredning

Biomer
Tropiska och subtropiska regnskogar, galleriskogar, savanner med träd, våtmarker och flodnära skogar.
Utbredningsområde
Från östra Panama söderut genom Sydamerika, inklusive Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Franska Guyana, Ecuador, Peru, Bolivia, Paraguay och stora delar av Brasilien. Finns även på Trinidad.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 500 meters höjd, ibland högre i Andernas fotområden.
Föredragna miljöer
Föredrar områden med stora träd för häckning och vila, ofta nära vattenkällor som floder och sjöar. De är anpassningsbara och kan även ses i mer öppna skogsområden och odlade marker.

Beteende

Aktivitetstid
Diurnal (dagaktiv).
Matvanor
Äter främst frukter, nötter, frön, blommor och knoppar. De har en kraftig näbb som kan knäcka hårda nötter. De kan också besöka licks (mineralrika lerbanker) för att få i sig mineraler och neutralisera toxiner från omogna frukter.
Socialt beteende
Mycket sociala fåglar som ofta ses i par eller små familjegrupper. Utanför häckningssäsongen kan de samlas i stora flockar vid gemensamma sovplatser. De är monogama och bildar livslånga parband.
Flygmönster
Flyger med kraftfulla, djupa vingslag. Flykten är direkt och ofta i par eller små grupper. De är snabba och kan täcka stora avstånd. I flykten är de mycket högljudda.
Flyttning
Stannfågel (resident) inom sitt utbredningsområde. Vissa lokala förflyttningar kan förekomma i samband med födotillgång.
Revirbeteende
Par försvarar sitt häckningsområde, men är annars inte starkt territoriella utanför häckningssäsongen.

Sång och läten

Sång
Har ingen egentlig sång. Deras vokaliseringar är snarare en serie av högljudda, skrovliga skrik och kraxanden.
Läte
Typiska läten inkluderar höga, gälla 'raa-aaak' eller 'scree-aah' som kan höras på långt håll. De använder också olika kontaktläten och varningsrop. Lätena är ofta upprepade och mycket karakteristiska för arten.
När den ljuder
Vokaliserar mest under flykt, vid gryning och skymning när de rör sig till och från sovplatser, samt när de kommunicerar inom flocken eller med sin partner.

Häckning

Häckningssäsong
Varierar geografiskt, men oftast mellan november och april i södra delen av utbredningsområdet och februari till juni i norra delen.
Bobygge
Häckar i håligheter i höga, döda eller levande palmer (ofta Mauritia flexuosa) eller andra stora träd. De använder naturliga hål eller hål som skapats av andra djur, som hackspettar.
Kullstorlek
1-3 ägg, oftast 2.
Beskrivning av ägg
Vanligtvis 2-3 vita, ovala ägg.
Ruvningstid
Cirka 25-28 dagar.
Tid till flygfärdighet
Ungarna lämnar boet efter cirka 90-100 dagar men stannar ofta med föräldrarna i flera månader efteråt.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i ruvningen och matningen av ungarna. Hanen matar honan under ruvningen, och båda matar ungarna med uppstött föda.

Var den finns

Regnskogar och galleriskogar

Särskilt längs floder och i områden med stora palmer i Amazonasbäckenet och andra tropiska regioner i Sydamerika.

Våtmarker

Pantanal i Brasilien är ett utmärkt område för att observera blågula aror i stora antal.

Nationalparker och reservat

Många skyddade områden i Sydamerika erbjuder goda möjligheter att se arten, till exempel Manu Nationalpark i Peru eller Tambopata Research Center.

Fälttips

  1. Tidig morgon och sen eftermiddag. Dessa tider är bäst då arorna är som mest aktiva, flyger till och från sovplatser och födosöker.
  2. Lyssna efter läten. Deras högljudda rop är ofta det första tecknet på deras närvaro, även innan du ser dem.
  3. Sök nära vatten. De föredrar områden nära floder och sjöar, särskilt där det finns palmer.
  4. Använd kikare. För att uppskatta de fina detaljerna i fjäderdräkten och ansiktsmönstret.

Liknande arter

Blåstrupig ara

Ara glaucogularis

Blåstrupig ara har en blå strupe och bröst, till skillnad från den blågula arans svarta strupe och gula bröst. Den blågula aran har också en grönaktig panna, medan den blåstrupiga aran har en helt blå ovansida.

Grönvingad ara

Ara chloropterus

Grönvingad ara är större och har röda fjädrar på ovansidan av vingarna med ett grönt band, medan den blågula aran har helt blå ovansida på vingarna. Grönvingad ara har också röda linjer på den vita ansiktsmasken, inte svarta.

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:
Ara ararauna
Familj:
Psittacidae (Papegojfåglar)
Utbredning:
Sydamerika (från Panama till Paraguay)
Habitat:
Regnskogar, galleriskogar, våtmarker
Föda:
Frukt, nötter, frön
Status:
Least Concern (Livskraftig)

Roliga fakta

  • Blågul ara är en av de mest populära arterna att hålla som sällskapsdjur på grund av sin intelligens och förmåga att härma ljud och tal.
  • De är kända för att bilda livslånga parband och ses ofta flyga i par, även inom större flockar.
  • Deras kraftiga näbb kan generera ett tryck på över 2000 psi, vilket gör att de kan knäcka de hårdaste nötterna.
  • De besöker ofta 'clay licks' (lerbanker) där de äter mineralrik lera, vilket tros hjälpa dem att neutralisera gifter från vissa frukter och frön de äter.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Psittaciformes
Familj
Psittacidae
Släkte
Ara
Art
Ara ararauna

Utforska Blågul ara

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen