Ägretthäger

Om arten

Ägretthägern är en stor, elegant och helvit hägerart som är känd för sin graciösa hållning och långa, smala hals. Den är en kosmopolitisk art som förekommer i stora delar av världen och är en vanlig syn i våtmarker där den jagar fisk och andra smådjur. Dess distinkta vita fjäderdräkt och gula näbb gör den relativt lätt att identifiera.

Storlek och livslängd

Längd

85-104 cm

Vingbredd

131-170 cm

Vikt

900-1500 g

Livslängd

Upp till 15 år i det vilda

Föda

Karnivor (fisk, groddjur, reptiler, insekter, små däggdjur och fåglar)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Helt vit fjäderdräkt hos både vuxna och juvenila fåglar.

Näbbform

Lång, rak och spetsig näbb. Gul under häckningssäsongen, annars ofta gul med mörk spets eller helt mörk.

Ögonfärg

Gul iris med en grönaktig ring runt ögat.

Benfärg

Långa, mörka ben och fötter, svarta eller mörkgrå.

Kännetecken

Stor storlek, helvit fjäderdräkt, lång S-formad hals, långa mörka ben och en lång gul näbb (under häckning). Under häckning utvecklar den långa, dekorativa ryggfjädrar (ägretter) som sträcker sig bortom stjärten.

Ungfågelutseende

Liknar de vuxna men saknar de långa prydnadsfjädrarna under häckningssäsongen. Näbben är oftast gul med en mörkare spets eller helt mörkare gul.

Säsongsförändringar

Under häckningssäsongen blir näbben intensivt gul och huden runt ögat kan bli grönaktig. De utvecklar också långa, fina prydnadsfjädrar (ägretter) på ryggen som kan sträcka sig långt bortom stjärten. Utanför häckningssäsongen är näbben ofta gul med en mörkare spets eller helt mörkare gul, och prydnadsfjädrarna saknas.

Könsdimorfism

Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkt eller storlek. Hanar kan vara något större än honor men skillnaden är marginell och svår att se i fält.

Så identifieras

1. 1

   Storlek och färg

   Ägretthägern är en stor, helvit fågel. Dess storlek är en av de första ledtrådarna för att skilja den från mindre vita hägrar.

2. 2

   Näbbens färg

   Under häckningssäsongen är näbben klart gul. Utanför häckningssäsongen kan den vara gul med mörk spets eller mer dämpat gul. Detta skiljer den från silkeshägern med svart näbb.

3. 3

   Benens färg

   Helt svarta ben och fötter är ett viktigt kännetecken. Silkeshägern har svarta ben med gula fötter, och kohägern har gulaktiga ben.

4. 4

   Halsens form i flykt

   Som alla hägrar flyger ägretthägern med halsen indragen i en S-form, till skillnad från tranor och storkar som flyger med utsträckt hals.

5. 5

   Prydnadsfjädrar

   Under häckningssäsongen utvecklar den långa, skira ryggfjädrar (ägretter) som är mycket distinkta.

Habitat och utbredning

Biomer

Våtmarker, sjöar, floder, dammar, träsk, översvämmade fält, kuster och estuarier.

Utbredningsområde

Kosmopolitisk. Förekommer i Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika, Asien och Australien. I Sverige är den en relativt ny häckfågel som har etablerat sig under de senaste decennierna, främst i södra delarna.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 2000 meter, men föredrar låglänta våtmarker.

Föredragna miljöer

Grunda sötvattens- och bräckvattenområden med riklig vegetation för skydd och häckning, samt öppna ytor för födosök.

Beteende

Aktivitetstid

Diurnal, aktiv under dagen, särskilt under gryning och skymning.

Matvanor

Födosöker genom att stå stilla och vänta på byte, eller genom att långsamt vada i grunt vatten. Den använder sin långa hals och spetsiga näbb för att snabbt spetsa fisk, groddjur, insekter och andra smådjur. Kan även jaga på land efter gnagare och insekter.

Socialt beteende

Utanför häckningssäsongen kan de födosöka ensamma eller i små grupper. Under häckningssäsongen bildar de kolonier, ofta tillsammans med andra hägerarter och skarvar.

Flygmönster

Flyger med långsamma, djupa vingslag. Halsen är indragen i en S-form och benen sträcks ut bakåt, vilket är typiskt för hägrar. Har en graciös och kraftfull flykt.

Flyttning

Populationerna i norra delarna av utbredningsområdet är flyttfåglar och övervintrar i varmare klimat. I södra delar är de stannfåglar. I Sverige är de flyttfåglar som anländer under våren och flyttar söderut under hösten, men allt fler individer övervintrar i södra Sverige.

Revirbeteende

Häckande par försvarar ett litet område runt boet, men födosöksområden är ofta delade.

Häckning

Häckningssäsong

Varierar geografiskt, men i Europa vanligtvis från mars till juli.

Bobygge

Bygger stora, platta bon av kvistar och vass i träd, buskar eller vassbälten, ofta i kolonier (hägerkolonier) tillsammans med andra hägerarter. Boet placeras nära vatten.

Kullstorlek

2-6 ägg, oftast 3-5.

Beskrivning av ägg

2-6 ägg, blekt blågröna, utan fläckar. Ovala till elliptiska i formen.

Ruvningstid

23-26 dagar, utförs av båda föräldrarna.

Tid till flygfärdighet

Ungarna lämnar boet efter cirka 40-50 dagar, men är beroende av föräldrarna ytterligare en tid.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i ruvning, uppfödning och skydd av ungarna.

Var den finns

Fälttips

1. Tålamod och kikare. Ägretthägrar kan stå stilla under långa perioder när de födosöker. En bra kikare är avgörande för att observera detaljer och beteenden.
2. Tid på dagen. De är mest aktiva under gryning och skymning, men kan ses födosöka under hela dagen.
3. Leta efter vita fläckar. Deras helvita fjäderdräkt gör dem relativt lätta att upptäcka mot en grön eller mörk bakgrund i våtmarker.
4. Lyssna efter läten. Även om de inte har en sång, kan deras grova kraxande läten hjälpa till att lokalisera dem, särskilt i kolonier.

Liknande arter

Snabba fakta

Färg:

Helt vit

Näbb:

Gul (häckning), gul med mörk spets/mörkare gul (icke-häckning)

Ben:

Svarta

Hals i flykt:

S-formad

Habitat:

Våtmarker

Roliga fakta

• Ägretthägern var nära utrotning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på grund av jakt för sina vackra prydnadsfjädrar (ägretter), som användes i modeindustrin. Detta ledde till bildandet av naturvårdsorganisationer som National Audubon Society.
• Den är en av de mest utbredda hägerarterna i världen och förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.
• Ägretthägern är en opportunistisk jägare och kan ibland ses jaga insekter som skräms upp av betande boskap, liknande kohägern.
• I Sverige har ägretthägern etablerat sig som en häckfågel relativt nyligen, med de första bekräftade häckningarna på 1990-talet, och populationen har sedan dess ökat stadigt.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Pelecaniformes

Familj

Ardeidae

Släkte

Ardea

Art

Ardea alba

Utforska Ägretthäger