Gråsparvpapegoja

Om arten

Gråsparvpapegojan är en liten, huvudsakligen grön papegoja som är endemisk för östra Brasilien. Den är känd för sin livliga natur och förekommer ofta i flockar i både naturliga och urbaniserade miljöer. Dess namn syftar på dess relativt diskreta gråaktiga färgtoner jämfört med andra mer färgstarka papegojor.

Storlek och livslängd

Längd

23-25 cm

Vingbredd

Cirka 35-40 cm

Vikt

55-70 g

Livslängd

Upp till 15-20 år i det vilda, längre i fångenskap.

Föda

Herbivor (främst frukt, frön, blommor och nektar)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Huvudsakligen grön fjäderdräkt. Huvudet och nacken är gråaktigt gröna, med en tydlig gråaktig ton på hjässan och kinderna. Vingpennorna är mörkare, med blåaktiga spetsar på de yttre handpennorna. Undersidan är ljusare grön. En liten gulaktig fläck kan ibland ses på vingknogen.

Näbbform

Kort, kraftig och krökt näbb, typisk för papegojor. Färgen är hornfärgad till blekt gulaktig.

Ögonfärg

Mörkbrun iris med en vitaktig ögonring.

Benfärg

Gråaktig till rosaaktig.

Kännetecken

Den gråaktiga tonen på huvudet och nacken, samt avsaknaden av andra starka färger, skiljer den från andra Brotogeri-arter. Den har en relativt lång, spetsig stjärt.

Ungfågelutseende

Ungfåglar liknar de vuxna men kan ha en något mattare fjäderdräkt och en blekare näbb.

Säsongsförändringar

Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten.

Könsdimorfism

Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten; hanar och honor ser likadana ut.

Så identifieras

1. 1

   Färg på huvud och nacke

   Leta efter den distinkta gråaktiga tonen på hjässan och kinderna, vilket ger den dess svenska namn.

2. 2

   Vingfärg

   Observera avsaknaden av tydliga gula eller orangea fläckar på vingknogen, vilket skiljer den från vissa närbesläktade arter. Vingpennorna är mörkare med blåaktiga spetsar.

3. 3

   Storlek och form

   En relativt liten, slank papegoja med en spetsig stjärt. Dess flykt är snabb och direkt.

4. 4

   Läten

   Lyssna efter de skarpa, metalliska och ofta upprepade skriken, särskilt när fåglarna flyger i flock.

Habitat och utbredning

Biomer

Tropiska och subtropiska skogar, skogsbryn, savanner, plantager, parker och trädgårdar.

Utbredningsområde

Endemisk för östra Brasilien, från delstaten Ceará söderut till Rio Grande do Sul, och västerut till Mato Grosso do Sul.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 1200 meter.

Föredragna miljöer

Föredrar områden med en blandning av träd och öppna ytor, inklusive urbaniserade områden där tillgång till föda och boplatser finns.

Beteende

Aktivitetstid

Diurnal (dagaktiv).

Matvanor

Födosöker i träd och buskar, ofta i flockar. Äter en mängd olika frukter (särskilt fikon), frön, blommor, nektar och ibland insektslarver. Kan orsaka skada på fruktodlingar.

Socialt beteende

Mycket sociala fåglar som ofta ses i par eller små till medelstora flockar. Större flockar kan bildas vid riklig födotillgång eller vid gemensamma sovplatser.

Flygmönster

Snabb och direkt flykt med snabba vingslag. Flyger ofta i täta flockar, särskilt vid gryning och skymning när de rör sig mellan sovplatser och födosöksområden.

Flyttning

Stannfågel inom sitt utbredningsområde. Utför lokala förflyttningar beroende på tillgång till föda.

Revirbeteende

Försvarar bo- och häckningsområden, men födosöker ofta i större, gemensamma områden.

Häckning

Häckningssäsong

Varierar geografiskt, men vanligtvis mellan augusti och december i södra delen av utbredningsområdet, och under regnperioden i norr.

Bobygge

Häckar i håligheter i träd, ofta gamla hackspettshål, eller i termitbon. De kan också använda håligheter i byggnader i urbana miljöer.

Kullstorlek

3-6 ägg.

Beskrivning av ägg

Vita, ovala ägg.

Ruvningstid

Cirka 23-26 dagar.

Tid till flygfärdighet

Ungarna lämnar boet efter cirka 6-7 veckor.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i ruvningen och uppfödningen av ungarna.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter läten. Deras högljudda skrik är ofta det första tecknet på deras närvaro, särskilt när de flyger över eller födosöker i trädtopparna.
2. Sök i fruktbärande träd. De är ofta aktiva i träd som bär frukt, särskilt fikon, där de kan ses födosöka i flock.
3. Titta i gryning och skymning. De är mest aktiva under dessa tider när de flyger till och från sina sovplatser.
4. Använd kikare. För att urskilja de subtila gråa tonerna på huvudet och för att bekräfta avsaknaden av gula vingfläckar.

Liknande arter

Snabba fakta

Utbredning:

Östra Brasilien

Föda:

Frukt, frön, blommor, nektar

Socialt beteende:

Mycket social, lever i flockar

Häckningsplats:

Trädhålor, termitbon

Status:

Livskraftig (Least Concern)

Roliga fakta

• Gråsparvpapegojan är en av de vanligaste papegojarterna i urbaniserade områden i östra Brasilien och har anpassat sig väl till mänsklig närvaro.
• Dess vetenskapliga namn 'tirica' kommer från ett Tupi-ord som betyder 'liten' eller 'liten fågel', vilket syftar på dess storlek.
• Trots sitt namn är den inte nära släkt med sparvar, utan tillhör familjen papegojor (Psittacidae).

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Psittaciformes

Familj

Psittacidae

Släkte

Brotogeris

Art

Brotogeris tirica

Utforska Gråsparvpapegoja