Skogsduva

Om arten

Skogsduvan är en medelstor duva som kännetecknas av sin gråa fjäderdräkt, avsaknad av vita markeringar på vingar och hals, samt mörka ögon. Den är en hålhäckare och föredrar äldre löv- och blandskogar med tillgång till gamla träd för bohålor. Dess utbredning sträcker sig över stora delar av Europa, västra Asien och norra Afrika.

Storlek och livslängd

Längd

32-34 cm

Vingbredd

63-69 cm

Vikt

250-350 g

Livslängd

Upp till 10 år i det vilda, men genomsnittet är lägre.

Föda

Herbivor (främst frön, säd, skott, knoppar, bär och insekter under häckningstid)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Huvudsakligen blågrå fjäderdräkt. Bröstet är vinrött med en gråaktig ton. Halsen har en grön-lila metallglans på sidorna, men saknar vita fläckar. Vingarna är grå med två otydliga, korta svarta vingband och saknar vita markeringar. Undersidan av vingarna är mörkgrå. Stjärten är grå med ett brett, mörkt ändband.

Näbbform

Kort, smal näbb. Basen är rödaktig/rosa, spetsen är gulaktig.

Ögonfärg

Mörka ögon, med en smal röd ögonring som kan vara svår att se på avstånd.

Benfärg

Röda ben och fötter.

Kännetecken

Avsaknaden av vita markeringar på hals och vingar är ett nyckelkännetecken. De mörka ögonen och den vinröda brösttonen är också viktiga. Flykten är snabb och direkt med snabba vingslag.

Ungfågelutseende

Ungfåglar liknar de vuxna men har en mattare fjäderdräkt, mindre uttalad metallglans på halsen och saknar den vinröda tonen på bröstet. Ögonringen är också mindre framträdande eller saknas helt.

Säsongsförändringar

Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten.

Könsdimorfism

Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten. Hanar kan vara något större och ha en mer intensiv metallglans på halsen, men detta är inte tillförlitligt för fältbestämning.

Så identifieras

1. 1

   Fjäderdräkt

   Leta efter en övervägande grå duva utan vita markeringar på hals eller vingar. Bröstet har en vinröd ton.

2. 2

   Ögon

   Mörka ögon är ett bra kännetecken, till skillnad från ringduvans ljusa ögon.

3. 3

   Vingband

   Två otydliga, korta svarta vingband på de grå vingarna, men inga vita band.

4. 4

   Sång

   Lyssna efter det dova, upprepade "hooo-u-hooo" eller "ooh-u-hooh" som är mycket karaktäristiskt.

5. 5

   Beteende

   Sök efter den i äldre skogar med hålträd, eller när den födosöker på öppna fält i närheten av skog.

Habitat och utbredning

Biomer

Tempererade skogar, boreala skogar, jordbrukslandskap.

Utbredningsområde

Stora delar av Europa, västra Asien och norra Afrika. I Sverige häckar den främst i södra och mellersta delarna, men förekommer sällsynt norrut längs kusten.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 1000 meter, men oftast i lågland och kuperade områden.

Föredragna miljöer

Äldre löv- och blandskogar med gamla träd som erbjuder bohålor (t.ex. hackspettshål), parker, större trädgårdar, alléer och jordbrukslandskap med närliggande skog. Viktigt med tillgång till öppna ytor för födosök.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv (diurnal).

Matvanor

Födosöker främst på marken i öppna områden som åkrar, betesmarker och skogsgläntor. Äter frön från gräs och örter, säd (vete, korn, havre), skott, knoppar, bär och ibland små ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen för att mata ungarna.

Socialt beteende

Utanför häckningssäsongen kan skogsduvor bilda stora flockar, ibland tillsammans med ringduvor. Under häckningstiden är de mer territoriella och lever parvis.

Flygmönster

Snabb, direkt och kraftfull flykt med snabba vingslag. Kan flyga högt och rakt mellan födosöksplatser och häckningsområden. Uppvisar ofta en karakteristisk "vingklappning" vid start och landning.

Flyttning

Delvis flyttfågel. Populationer i norra och östra Europa flyttar söderut till västra och södra Europa samt norra Afrika under vintern. I södra Sverige är den delvis stannfågel, men många flyttar söderut. Flytten sker främst i september-oktober och återkomst i mars-april.

Revirbeteende

Under häckningssäsongen etablerar hanen ett revir runt bohålan och försvarar det mot andra skogsduvor. Reviret är dock inte lika stort som hos exempelvis ringduvan.

Häckning

Häckningssäsong

April till september, ofta med två till tre kullar per säsong.

Bobygge

Skogsduvan är en obligat hålhäckare. Den bygger sitt bo i gamla hackspettshål (främst spillkråka), naturliga håligheter i träd, eller ibland i holkar. Boet är enkelt, bestående av några kvistar och grässtrån. De kan också häcka i klippskrevor eller gamla byggnader.

Kullstorlek

2 ägg.

Beskrivning av ägg

Två vita, glänsande ägg. Äggen är ovala och cirka 36 x 27 mm stora.

Ruvningstid

16-18 dagar. Båda föräldrarna ruvar, men honan ruvar mest.

Tid till flygfärdighet

28-30 dagar efter kläckning. Ungarna matas med krävmjölk av båda föräldrarna.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i ruvning och uppfödning av ungarna. De matar ungarna med krävmjölk, en näringsrik substans som produceras i krävan.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter sången. Sången är ofta det första som avslöjar skogsduvans närvaro, särskilt under våren och försommaren. Den är ganska monoton men bär långt.
2. Sök i rätt habitat. Fokusera på områden med gamla träd och tillgång till öppna ytor. Skogsduvan är mer skygg än ringduvan och tamduvan.
3. Tidig morgon och sen eftermiddag. Dessa tider är ofta bäst för att observera fåglar när de är som mest aktiva med födosök och sång.
4. Tålamod och kikare. Skogsduvan kan vara svår att få syn på i tät skog. En bra kikare är nödvändig för att se de subtila färgskillnaderna och avsaknaden av vita markeringar.

Liknande arter

Snabba fakta

Häckningsplats:

Trädhålor (hackspettshål)

Sång:

Dovt, upprepat "hooo-u-hooo"

Kännetecken:

Inga vita markeringar på hals eller vingar, mörka ögon

Diet:

Frön, säd, knoppar

Flyttbeteende:

Delvis flyttfågel

Roliga fakta

• Skogsduvan är den enda duvan i Europa som uteslutande häckar i håligheter, vilket gör den beroende av gamla träd med hackspettshål.
• Dess vetenskapliga namn 'Columba oenas' kommer från grekiskans 'oinas' som betyder 'duva' och refererar till dess vinröda bröstfärg.
• Trots sitt namn 'skogsduva' födosöker den ofta på öppna fält, men återvänder till skogen för att vila och häcka.
• Skogsduvan har historiskt sett varit en vanligare fågel i Sverige, men har minskat i antal på grund av avverkning av gamla skogar och brist på lämpliga bohålor.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Columbiformes

Familj

Columbidae

Släkte

Columba

Art

Columba oenas

Utforska Skogsduva