Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen
Öppna appenOm arten
Ringduvan är den största och vanligaste duvan i Europa. Den är känd för sin robusta kroppsbyggnad, gråa fjäderdräkt och de distinkta vita fläckarna på halsen och vingarna. Den är en anpassningsbar art som trivs i en mängd olika miljöer, från skogar till stadsparker, och dess karaktäristiska "koo-koo-koo-koo-koo"-läte är ett välkänt inslag i många landskap.
Storlek och livslängd
- Längd
- 38-43 cm
- Vingbredd
- 68-77 cm
- Vikt
- 300-615 g
- Livslängd
- Upp till 17 år i det vilda, men genomsnittet är 3-5 år.
- Föda
- Herbivor (främst frön, skott, knoppar, bär, frukter och spannmål)
Fysiska kännetecken
- Fjäderdräkt
- Vuxna fåglar har en blågrå kropp med en grönskimrande lila fläck på bröstet. Halsen har en distinkt vit fläck på varje sida, omgiven av grönt och lila skimmer. Vingarna är grå med en framträdande vit vingfläck som syns tydligt i flykten. Ryggen är mörkare grå, och stjärten har ett brett svart ändband. Undersidan är ljusare grå.
- Näbbform
- Relativt kort, smal och nedåtböjd näbb med en vaxhud vid basen. Färgen är gulaktig med en rödaktig bas.
- Ögonfärg
- Ljusgul iris.
- Benfärg
- Röda ben och fötter.
- Kännetecken
- De vita halsfläckarna och de vita vingbanden är de mest utmärkande dragen. Den större storleken jämfört med andra duvor är också ett bra kännetecken.
- Ungfågelutseende
- Ungfåglar saknar de vita halsfläckarna och har en mattare, mer enhetligt grå fjäderdräkt. Deras ögon är mörkare, och näbben är gråaktig. De vita vingbanden är mindre framträdande eller saknas helt. De utvecklar de vuxna dragen under sin första höst och vinter.
- Säsongsförändringar
- Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Fjäderdräkten kan se något mattare ut efter häckningssäsongen innan ruggningen.
- Könsdimorfism
- Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten. Hanar kan vara något större och ha mer intensiva färger i halsens skimmer, men detta är svårt att avgöra i fält.
Så identifieras
- 1
Storlek och form
Ringduvan är den största duvan i Europa, robust byggd med en relativt lång stjärt.
- 2
Halsfläckar
De vita fläckarna på sidorna av halsen är det mest distinkta kännetecknet hos vuxna fåglar.
- 3
Vingband
Ett tydligt vitt band på ovansidan av vingen, synligt både när fågeln sitter och flyger.
- 4
Färg
Överlag blågrå fjäderdräkt med grönt och lila skimmer på hals och bröst.
- 5
Läte
Det karaktäristiska femstaviga "koo-koo-koo-koo-koo"-lätet är omisskännligt.
- 6
Flykt
Kraftfull flykt med hörbart vingklapp vid uppflog.
Habitat och utbredning
- Biomer
- Tempererade skogar, boreala skogar, jordbrukslandskap, urbana och suburban miljöer.
- Utbredningsområde
- Stora delar av Europa, Nordafrika och västra Asien. I Sverige häckar den i hela landet upp till södra Norrland, med enstaka fynd längre norrut.
- Höjdintervall
- Från havsnivå upp till cirka 2000 meter i vissa delar av utbredningsområdet, men oftast i lågland och kuperade områden.
- Föredragna miljöer
- Lövskogar, blandskogar, parker, trädgårdar, odlingslandskap med inslag av träd och buskar. Den har anpassat sig väl till mänskliga miljöer och är vanlig i städer.
Beteende
- Aktivitetstid
- Diurnal (dagaktiv).
- Matvanor
- Födosöker främst på marken, ofta i flockar. Äter frön (särskilt spannmål som vete, korn, havre), skott, knoppar, blad, bär (t.ex. rönnbär, enbär), frukter (t.ex. äpplen, plommon) och ekollon. Kan också äta små insekter och sniglar, särskilt under häckningssäsongen för att komplettera dieten med protein.
- Socialt beteende
- Utanför häckningssäsongen är ringduvor mycket sociala och bildar stora flockar, särskilt vid födosök på åkrar och vid gemensamma övernattningsplatser. Under häckningssäsongen är de mer territoriella och lever i par.
- Flygmönster
- Kraftfull och snabb flykt med snabba vingslag. Kan flyga högt och rakt över öppna fält. Vid uppflog från marken hörs ofta ett karakteristiskt klapprande ljud från vingarna.
- Flyttning
- I Sverige är ringduvan delvis flyttfågel. Populationerna i södra Sverige är ofta stannfåglar eller kortflyttare, medan de i norra Sverige och delar av Mellansverige flyttar söderut till Västeuropa (främst Frankrike, Spanien, Portugal) under hösten (september-november) och återvänder på våren (mars-april). Stora sträck av ringduvor kan ses under flyttperioderna.
- Revirbeteende
- Under häckningssäsongen etablerar hanen ett revir som försvaras med sång och uppvisningsflygningar. Utanför häckningssäsongen är de inte territoriella.
Sång och läten
- Sång
- Sången är ett djupt, dovt och rytmiskt "koo-koo-koo-koo-koo" eller "roo-koo-koo-koo-koo", där den första tonen är längre och de följande kortare. Den upprepas ofta och kan höras på långt håll, särskilt under häckningssäsongen. Låter ofta som en femstavig ramsa.
- Läte
- Ett kort, dovt "hoo" eller "hru" som varningsläte. Vid uppflog hörs ett karakteristiskt, högt klapprande ljud från vingarna.
- När den ljuder
- Sången hörs främst under häckningssäsongen, från tidig vår till sensommar. Varningsläten och vingklapp hörs året runt vid oro eller uppflog.
Häckning
- Häckningssäsong
- April till september, med topp i maj-juli. Kan ha 2-3 kullar per säsong.
- Bobygge
- Boet är en enkel, platt plattform av kvistar och grenar, ofta placerat högt upp i ett träd eller en buske. Kan även häcka i byggnader eller på klipphyllor. Båda föräldrarna bygger boet.
- Kullstorlek
- Vanligtvis 2 ägg.
- Beskrivning av ägg
- Vanligtvis 2 ägg, rent vita, ovala och glänsande. Storlek ca 40 x 29 mm.
- Ruvningstid
- 16-17 dagar. Båda föräldrarna ruvar, men honan ruvar mest på natten.
- Tid till flygfärdighet
- Ungarna lämnar boet efter 20-35 dagar, men matas av föräldrarna ytterligare en tid.
- Föräldraomsorg
- Båda föräldrarna deltar i ruvningen och matningen av ungarna. Ungarna matas med krävmjölk, en näringsrik substans som produceras i föräldrarnas kräva.
Var den finns
Skogar
Särskilt löv- och blandskogar, men även barrskogar.
Parker och trädgårdar
Vanlig i urbana och suburban miljöer där det finns träd och tillgång till föda.
Jordbrukslandskap
Ofta på åkrar där de söker efter spannmål och frön, särskilt under hösten och vintern.
Fågelmatningar
Kan besöka större fågelmatningar, särskilt under vintern.
Fälttips
- Lyssna efter lätet. Ringduvans sång är mycket distinkt och hörs ofta innan fågeln ses. Lyssna efter det djupa, rytmiska "koo-koo-koo-koo-koo".
- Sök på marken. De födosöker ofta på marken i öppna områden som åkrar, gräsmattor och under träd. Håll utkik efter flockar.
- Titta i trädtoppar. De sitter ofta högt upp i träd, både för att vila och för att sjunga. Använd kikare för att se de vita halsfläckarna och vingbanden.
- Observera flykten. Lägg märke till det vita vingbandet och det klapprande ljudet vid uppflog, vilket är bra kännetecken.
Liknande arter
Skogsduva
Columba oenas
Skogsduvan är mindre, saknar de vita halsfläckarna och de vita vingbanden. Den har mörkare ögon och en mer enhetligt grå fjäderdräkt. Dess flykt är snabbare och mer direkt.
Tamduva/Klippduva
Columba livia
Tamduvan/Klippduvan är mindre än ringduvan och har oftast två svarta vingband (även om färgvariationen är stor hos tamduvor). Den saknar de vita halsfläckarna och de vita vingbanden. Klippduvan har en vit övergump, vilket ringduvan saknar.
Turkduva
Streptopelia decaocto
Turkduvan är betydligt mindre och slankare än ringduvan. Den har en ljusare, sandfärgad fjäderdräkt och ett smalt svart nackband. Den saknar de vita halsfläckarna och vingbanden.
Snabba fakta
- Vetenskapligt namn:
- Columba palumbus
- Familj:
- Columbidae (Duvor)
- Storlek:
- 38-43 cm
- Vingspann:
- 68-77 cm
- Vikt:
- 300-615 g
- Diet:
- Frön, skott, bär, frukter
- Häckning:
- April-september, 2 ägg per kull
- Status:
- Livskraftig (Least Concern)
- Kännetecken:
- Vita halsfläckar, vita vingband, femstavigt läte
Roliga fakta
- Ringduvan är den största duvan i Europa och är känd för sin anpassningsförmåga till olika miljöer, inklusive stadsmiljöer.
- Dess karaktäristiska sång har gett upphov till många folkliga namn och tolkningar, ofta kopplade till dess rytm och melodi.
- Ringduvor kan producera "krävmjölk" för att mata sina ungar, en näringsrik substans som liknar däggdjursmjölk.
- Under hösten kan stora flockar av ringduvor ses sträcka söderut, vilket är ett imponerande skådespel för fågelskådare.
- Trots att den är en vanlig art, är ringduvan en viktig del av ekosystemet genom sin roll som fröspridare.
Vetenskaplig klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Columbiformes
- Familj
- Columbidae
- Släkte
- Columba
- Art
- Columba palumbus
Utforska Ringduva
Identifiera fåglar var som helst
Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.
