Birdby LogoBirdby
Råka (Corvus frugilegus)

Råka

Livskraftig (Least Concern)

Corvus frugilegus

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Råkan (Corvus frugilegus) är en medelstor kråkfågel, känd för sin sociala natur och karakteristiska kala, gråvita ansiktsfläck vid näbbroten hos vuxna individer. Den är en vanlig syn i jordbrukslandskap och stadsmiljöer över stora delar av Europa och Asien. Råkan är en intelligent och anpassningsbar fågel som ofta ses i stora flockar, särskilt under höst och vinter.

Storlek och livslängd

Längd
45-47 cm
Vingbredd
81-99 cm
Vikt
350-550 g
Livslängd
Upp till 20 år i det vilda, genomsnittligt 6-7 år.
Föda
Omnivor, huvudsakligen insekter, maskar, larver, spannmål, frön, frukter, bär, as och små ryggradsdjur.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Vuxna råkor har en glänsande svart fjäderdräkt med en blåviolett metallglans, särskilt i solljus. Fjädrarna på huvudet, nacken och kroppen är tätt liggande. Den mest utmärkande egenskapen är den kala, gråvita huden vid näbbroten och runt ögonen, som sträcker sig bakåt mot kinderna. Benen är svarta.
Näbbform
Näbben är lång, smal och spetsig, mörkgrå till svart. Hos vuxna är näbbroten kal och gråvit.
Ögonfärg
Mörkbrun
Benfärg
Svarta
Kännetecken
Den kala, gråvita ansiktsfläcken vid näbbroten är unik för vuxna råkor och skiljer den från andra svarta kråkfåglar. Huvudet är relativt platt på ovansidan och pannan är brant. Den har också en karakteristisk 'byxliknande' fjäderdräkt runt benen.
Ungfågelutseende
Ungfåglar saknar den kala ansiktsfläcken och har fjädrar som täcker näbbroten, vilket ger dem ett mer kråkliknande utseende. Fjäderdräkten är mattare svart och saknar den vuxna fågelns metallglans. Den kala fläcken utvecklas under första vintern eller våren.
Säsongsförändringar
Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Den kala ansiktsfläcken är konstant hos vuxna.
Könsdimorfism
Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkt eller storlek. Hanar och honor ser likadana ut.

Så identifieras

  1. 1

    Ansiktsfläck

    Leta efter den distinkta kala, gråvita huden vid näbbroten och runt ögonen. Detta är det säkraste kännetecknet för en vuxen råka.

  2. 2

    Näbbens form

    Råkans näbb är relativt lång och spetsig, till skillnad från kråkans kraftigare och mer koniska näbb.

  3. 3

    Huvudform

    Råkan har ett relativt platt huvud och en brant panna, vilket ger den en distinkt profil.

  4. 4

    Fjäderdräktens glans

    Den glänsande svartblå eller blåvioletta metallglansen i fjäderdräkten, särskilt i solljus, är typisk för råkan.

  5. 5

    Socialt beteende

    Råkor ses nästan alltid i flockar, ofta stora sådana, både när de söker föda och när de flyger. Häckar i kolonier.

  6. 6

    Läte

    Lyssna efter det nasala 'kraaah' eller 'kaarr', som är mjukare och mindre hest än kråkans kraxande.

  7. 7

    Ungfåglar

    Kom ihåg att unga råkor saknar den kala ansiktsfläcken och kan förväxlas med kråkor. Leta då efter den smalare näbben och det sociala beteendet.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade skogar, gräsmarker, jordbrukslandskap, urbana och semi-urbana områden.
Utbredningsområde
Stora delar av Europa och Asien. Från Storbritannien och Irland i väster, österut genom centrala Europa, Ryssland och Sibirien till Stilla havet. I Sverige förekommer den främst i södra och mellersta delarna.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 2000 meter, men föredrar lägre höjder.
Föredragna miljöer
Öppna landskap med spridda trädgrupper, parker, odlingsmarker, ängar och stadsmiljöer. De undviker täta skogar och bergiga områden.

Beteende

Aktivitetstid
Diurnal (dagaktiv).
Matvanor
Råkan är en opportunistisk allätare. Den söker föda främst på marken, ofta i stora flockar. Dieten består av insekter (särskilt larver och skalbaggar), daggmaskar, sniglar, spannmål, frön, frukter, bär, nötter, as och ibland små ryggradsdjur som gnagare och fågelungar. De kan också plundra fågelbon. De använder sin långa näbb för att gräva i jorden efter föda.
Socialt beteende
Mycket sociala fåglar som lever i stora, ofta tusentals individer stora, flockar utanför häckningssäsongen. De häckar i kolonier, så kallade råkkolonier eller råksamhällen, som kan bestå av hundratals par. De är kända för sin intelligens och komplexa sociala strukturer.
Flygmönster
Flykten är kraftfull och direkt med djupa vingslag. I flock flyger de ofta i stora, oregelbundna formationer, särskilt vid förflyttning till och från sovplatser. De kan utföra akrobatiska manövrar i luften.
Flyttning
I Sverige är råkan delvis flyttfågel. Populationerna i södra Sverige är mestadels stannfåglar, medan de i mellersta Sverige flyttar söderut till Danmark, Tyskland och Nederländerna under vintern. Östeuropeiska och asiatiska populationer är ofta mer utpräglade flyttfåglar.
Revirbeteende
Under häckningssäsongen försvarar paren ett litet område runt sitt bo inom kolonin, men kolonin som helhet är inte territoriell på samma sätt som ensamhäckande arter.

Sång och läten

Sång
Råkan har ingen egentlig sång. Dess läten är snarare en serie av kraxanden och andra vokaliseringar.
Läte
Det vanligaste lätet är ett karakteristiskt, nasalt och ofta upprepat 'kraaah' eller 'kaarr'. Lätet är mjukare och mindre hest än kråkans. De har en rad olika läten för kommunikation inom flocken, inklusive varningsläten och kontaktläten.
När den ljuder
Vokaliserar året runt, men är särskilt högljudda under häckningssäsongen i kolonierna och vid samlingar på sovplatser.

Häckning

Häckningssäsong
Mars till maj, med äggläggning i april.
Bobygge
Häckar i stora kolonier, ofta i höga träd som almar, askar eller ekar, men även i stadsparker. Boet är en stor, skålformad konstruktion av kvistar, lera och gräs, fodrat med finare material som ull och hår. Flera bon kan byggas i samma träd.
Kullstorlek
3-5 ägg, ibland upp till 7.
Beskrivning av ägg
3-5 ägg, grönblå med mörkbruna eller grå fläckar och streck. Storlek cirka 40 x 29 mm.
Ruvningstid
16-18 dagar, huvudsakligen av honan.
Tid till flygfärdighet
32-33 dagar efter kläckning. Ungarna lämnar boet men matas av föräldrarna i ytterligare några veckor.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i att mata ungarna. Honan ruvar äggen medan hanen förser henne med föda.

Var den finns

Jordbrukslandskap

Stora öppna fält, särskilt plöjda åkrar där de söker efter insekter och maskar.

Parker och större trädgårdar

Särskilt där det finns höga träd för häckning och öppen gräsyta för födosök.

Stadsmiljöer

I städer med grönområden och träd, där de kan bilda stora sovflockar under vintern.

Råkkolonier

Under häckningssäsongen (vår) är de lätta att hitta vid sina kolonier i trädtoppar, ofta i anslutning till mänsklig bebyggelse.

Fälttips

  1. Titta efter flockar. Råkor är sällan ensamma. Leta efter grupper av svarta fåglar på marken eller i luften.
  2. Fokusera på ansiktet. Använd kikare för att tydligt se den kala, gråvita fläcken vid näbbroten hos vuxna fåglar.
  3. Lyssna efter lätet. Lär dig känna igen råkans mjukare, nasala kraxande för att skilja den från kråkan.
  4. Besök kända kolonier. Under våren är råkkolonier aktiva och lätta att lokalisera genom fåglarnas intensiva aktivitet och läten.
  5. Observera födosöket. Se hur de gräver i marken med sin spetsiga näbb, ett typiskt beteende för råkan.

Liknande arter

Kråka

Corvus corone

Kråkan saknar den kala, gråvita ansiktsfläcken vid näbbroten. Hela näbben är täckt av fjädrar. Kråkans näbb är också kraftigare och mer konisk. Kråkan är oftast ensamhäckande eller häckar i små grupper, inte i stora kolonier som råkan. Kråkans kraxande är hest och mer utdraget.

Korp

Corvus corax

Korpen är betydligt större än råkan (längd 54-67 cm, vingbredd 115-130 cm). Den har en mycket kraftigare näbb och en kilformad stjärt i flykten (råkan har en rundad stjärt). Korpen har också 'skägg' av fjädrar under hakan. Korpen är mer solitär och förekommer oftare i vildare, mer otillgängliga områden.

Svartkråka

Corvus corone corone

Svartkråkan är en underart av kråka som är helt svart, till skillnad från gråkråkan. Den saknar den kala ansiktsfläcken och har en kraftigare näbb än råkan. Svartkråkan är också ensamhäckande.

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:
Corvus frugilegus
Familj:
Corvidae (Kråkfåglar)
Längd:
45-47 cm
Vingspan:
81-99 cm
Vikt:
350-550 g
Kännetecken:
Kal, gråvit ansiktsfläck vid näbbroten hos vuxna
Häckning:
Kolonihäckare
Diet:
Omnivor (insekter, maskar, spannmål, as)
Socialt beteende:
Mycket social, lever i stora flockar
Status:
Livskraftig (Least Concern)

Roliga fakta

  • Namnet 'frugilegus' betyder 'fruktplockare' på latin, vilket syftar på dess diet av frukter och frön, även om den äter mycket annat.
  • Råkor är kända för sin intelligens och förmåga att lösa problem, liksom andra kråkfåglar.
  • De kan bilda enorma sovflockar under vintern, ibland med tiotusentals individer, som samlas på gemensamma platser innan de sprids ut för att söka föda under dagen.
  • Råkkolonier kan vara mycket gamla och användas år efter år, ibland i århundraden.
  • I vissa kulturer har råkan associerats med både lycka och olycka, beroende på lokala folktro.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Corvidae
Släkte
Corvus
Art
Corvus frugilegus

Utforska Råka

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen