Större hackspett

Om arten

Större hackspetten är en medelstor hackspett som är vida spridd i Palearktis. Den är känd för sin distinkta svartvita fjäderdräkt med röda inslag, sitt trummande läte och sin förmåga att hacka ut bohål i träd. Den är en vanlig och välkänd art i många skogslandskap.

Storlek och livslängd

Längd

20-24 cm

Vingbredd

34-39 cm

Vikt

70-100 g

Livslängd

Upp till 11 år i det vilda, men genomsnittet är lägre.

Föda

Omnivor (främst insekter, men även frön, nötter, bär och fågelungar/ägg under häckningssäsongen)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Vuxna fåglar har en övervägande svart ovansida med stora vita skulderfläckar. Undersidan är vitaktig med en röd undergump. Ansiktet är vitt med en svart mustaschlinje som sträcker sig från näbbroten till nacken. Vingarna är svarta med vita tvärband.

Näbbform

Kraftig, mejselformad, mörkgrå till svart näbb.

Ögonfärg

Mörka ögon med en rödaktig iris hos vuxna.

Benfärg

Gråaktiga ben och fötter.

Kännetecken

De stora vita skulderfläckarna, den röda undergumpen och den svarta mustaschlinjen är karaktäristiska. Hanen har en röd fläck i nacken, medan honan saknar denna. Ungfåglar har en röd hjässa.

Ungfågelutseende

Ungfåglar har en röd hjässa som täcker hela ovansidan av huvudet, vilket skiljer dem från vuxna. Denna röda hjässa är mer omfattande än hanens röda nackfläck.

Säsongsförändringar

Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten.

Könsdimorfism

Ja, hanen har en röd fläck i nacken, medan honan saknar denna. I övrigt är de lika.

Så identifieras

1. 1

   Fjäderdräkt

   Leta efter den distinkta svartvita fjäderdräkten med stora vita skulderfläckar och röd undergump. Notera den svarta mustaschlinjen.

2. 2

   Könsskillnader

   Kontrollera nacken: en röd fläck indikerar en hane, avsaknad av rött indikerar en hona. Ungfåglar har röd hjässa.

3. 3

   Läte och trummande

   Lyssna efter det skarpa 'kick'-lätet och det korta, kraftfulla trummandet som är snabbare och mer explosivt än andra hackspettars.

4. 4

   Beteende

   Observera hur den rör sig på trädstammar, ofta spiralt uppåt, och hur den hackar efter föda eller bearbetar kottar i en 'hackspettssmedja'.

Habitat och utbredning

Biomer

Boreal skog, tempererad skog, blandskog, lövskog, barrskog.

Utbredningsområde

Större delen av Europa och norra Asien, från Brittiska öarna i väster till Japan i öster. Finns även i delar av Nordafrika.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till trädgränsen, beroende på region, men oftast i låg- och mellanhöjder.

Föredragna miljöer

Föredrar äldre skogar med en blandning av löv- och barrträd, parker, större trädgårdar och alléer. Viktigt med tillgång till döda eller sjuka träd för bohål och födosök.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv (diurnal).

Matvanor

Födosöker främst på trädstammar och grenar, hackar efter insektslarver under barken. Kan även plocka insekter från ytan, äta frön från kottar (särskilt tall- och grankottar som de kilar fast i barkspringor för att bearbeta), nötter, bär och ibland plundra fågelbon på ägg och ungar. Besöker ofta fågelbord på vintern.

Socialt beteende

Lever oftast ensamma eller i par under häckningssäsongen. Utanför häckningssäsongen kan de ses ensamma eller ibland i små grupper vid rikliga födokällor.

Flygmönster

Vågig flykt med snabba vingslag följt av en kort glidfas med hopfällda vingar.

Flyttning

Huvudsakligen stannfågel i större delen av utbredningsområdet. I norra delar av utbredningsområdet kan vissa individer flytta söderut under stränga vintrar, men detta är ingen regelbunden migration.

Revirbeteende

Häckande par är territoriella och försvarar sitt revir, särskilt under häckningssäsongen. Reviret markeras med trummande och läten.

Häckning

Häckningssäsong

April till juni.

Bobygge

Hackar ut ett bohål i ett dött eller sjukt träd, ofta i lövträd som asp, björk eller ek, men även i barrträd. Båda könen deltar i hackandet, vilket kan ta 1-3 veckor. Hålet är runt, cirka 5 cm i diameter, och leder till en kammare som är 20-30 cm djup. Inget bomaterial används utöver träflisorna i botten.

Kullstorlek

4-7 ägg.

Beskrivning av ägg

4-7 ägg, vita, glänsande och ovala. Storlek ca 26 x 19 mm.

Ruvningstid

10-13 dagar, utförs av båda föräldrarna.

Tid till flygfärdighet

20-24 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna och lämnar boet när de är flygfärdiga.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna ruvar äggen och matar ungarna. Efter att ungarna lämnat boet fortsätter föräldrarna att mata dem under en period, och familjen håller ofta ihop i några veckor.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter trummandet. Under våren är trummandet det bästa sättet att lokalisera en större hackspett. Det är ett högt och snabbt ljud som bär långt.
2. Leta efter hackspettssmedjor. Håll utkik efter träd med sprickor eller hål där hackspetten kilar fast kottar eller nötter för att bearbeta dem. Ofta ligger det en hög med kottfjäll under.
3. Följ ljudet av hackande. De är ofta hörbara när de hackar efter insekter i träd. Ljudet är distinkt och kan leda dig till fågeln.
4. Besök fågelbord på vintern. De är regelbundna gäster vid fågelbord under den kalla årstiden, särskilt om det finns talgbollar eller jordnötter.

Liknande arter

Snabba fakta

Trummande:

Använder trummande på träd för att kommunicera och markera revir.

Föda:

Äter insekter, frön, nötter och kan plundra fågelbon.

Bohål:

Hackar ut egna bohål i döda eller sjuka träd.

Könsskillnad:

Hanen har röd nackfläck, honan saknar den. Ungfåglar har röd hjässa.

Utbredning:

Vanlig och spridd i Europa och Asien.

Roliga fakta

• Större hackspetten kan slå sin näbb mot ett träd upp till 12 000 gånger om dagen utan att få hjärnskakning, tack vare en speciell benstruktur i huvudet och en stark nackmuskulatur.
• De är kända för sina 'hackspettssmedjor' där de kilar fast kottar eller nötter i en barkspringa för att lättare kunna hacka ut fröna eller kärnorna.
• Trots att de är insektsätare, kan de under häckningssäsongen vara opportunistiska predatorer och äta ägg och ungar från andra fågelarter.
• Större hackspetten är en viktig 'nyckelart' i skogen då dess bohål senare kan användas av andra hålbyggande fåglar och däggdjur som inte kan hacka ut egna hål.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Piciformes

Familj

Picidae

Släkte

Dendrocopos

Art

Dendrocopos major

Utforska Större hackspett