Birdby LogoBirdby
Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca)

Svartvit flugsnappare

Livskraftig (Least Concern) globalt, men lokala populationer kan vara sårbara på grund av habitatförstöring och klimatförändringar. I Sverige är den klassad som Livskraftig.

Ficedula hypoleuca

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Svartvit flugsnappare är en liten, nätt tätting känd för sin karaktäristiska svartvita fjäderdräkt hos hanen under häckningstid. Den är en flyttfågel som är utbredd över stora delar av Europa och västra Asien. Den livnär sig huvudsakligen på insekter som den ofta fångar i flykten. Arten är starkt knuten till lövskog och blandskog, särskilt områden med äldre träd som kan erbjuda lämpliga häckningshål. Den är en populär fågel för fågelskådare tack vare dess distinkta utseende och sång.

Storlek och livslängd

Längd
12-14 cm
Vingbredd
22-24 cm
Vikt
11-15 gram
Livslängd
Typiskt 2-5 år i det vilda, men individer har nått upp till 9-10 år.
Föda
Huvudsakligen insekter och andra små leddjur, särskilt flygande insekter som flugor, myggor, fjärilar och deras larver, spindlar. Under hösten kompletteras dieten med bär.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Hanen i häckningsdräkt är omisskännlig med sin skarpt kontrasterande svarta ovansida (med stor vit vingfläck på armpennorna) och vita undersida. Pannan är också vit. Honan och hanen i vinterdräkt är mer diskret färgade, huvudsakligen brungrå på ovansidan och vitaktiga på undersidan, med en mindre tydlig eller ingen vit vingfläck. Juvenila fåglar liknar honorna men är ofta mer fläckiga eller streckade.
Näbbform
Tunn, spetsig och mörk näbb, väl anpassad för att fånga insekter.
Ögonfärg
Mörkbrun.
Benfärg
Mörka, nästan svarta ben.
Kännetecken
Hanens häckningsdräkt med den tydliga svartvita kontrasten och den stora vita vingfläcken. Hos honor och unga fåglar är jizz och beteende viktiga, samt den ljusa halsen och den ofta sedda lilla vita “kilen” i pannan, även om den är mindre markerad än hos hanen.
Ungfågelutseende
Ungfåglar har en ljusbrun till gråbrun ovansida med ljusare fjäderkanter som ger ett fjälligt intryck. Undersidan är vitaktig med svaga, diffusa fläckar på bröstet. Den vita vingfläcken är ofta mindre eller otydlig.
Säsongsförändringar
Hanar genomgår betydande förändring från den skarpt svartvita häckningsdräkten till en mer diskret brun/grå (efterhonom så kallad ekliptisk eller feminin) dräkt efter häckning och före flyttningen, liknande honans dräkt men ofta med mörkare rygg och större vit vingfläck på vingen.
Könsdimorfism
Mycket tydlig under häckningssäsongen då hanen är svartvit. Honan är brunaktig på ovansidan och vit undertill. Utanför häckningssäsongen är könen mer lika, med hanen som antar en mer hona-liknande plumdräkt men behåller ofta en mörkare rygg och tydligare vit vingfläck.

Så identifieras

  1. 1

    Hanens häckningsdräkt

    Svart rygg, svart huvud, vit panna, stor vit vingfläck på den i övrigt svarta vingen, och vit undersida. Omisskännlig.

  2. 2

    Honans dräkt

    Gråbrun rygg, ljusare gråbrunt huvud, vit underdel. Kan ha en mindre tydlig vit vingfläck. Mer svår att skilja från andra Ficedula-honor, se på den generellt kallare gråbruna tonen och den proportionerligt stora vita vingfläcken jämfört med halsbandsflugsnapparen.

  3. 3

    Sång

    Karakteristisk, rytmisk sång som ofta upprepar korta vissel- och drillmelodier. 'Svitsvidda-svitsvidda-svitt-svitt'.

  4. 4

    Lockläte

    Ett korthugget, torrt 'tick' som ofta upprepas när fågeln är oroad.

  5. 5

    Beteende vid jakt

    Sitter ofta exponerat på en gren och gör sedan korta, snabba utfall för att fånga insekter i luften, ofta med ett hörbart 'smack' när den stänger näbben.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade löv- och blandskogar.
Utbredningsområde
Häckar i nästan hela Europa (utom de sydligaste delarna och Island) och delar av västra Asien. Övervintrar i tropiska Afrika söder om Sahara.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 2000 meter i bergiga områden.
Föredragna miljöer
Föredrar äldre lövskog och blandskog med gott om hålträd, parker och större trädgårdar. Använder ofta holkar. Undviker tät barrskog. Finns i både öppna och slutna skogslandskap så länge det finns lämpliga bohål.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv, mest intensiv under morgon och tidig kväll.
Matvanor
Sitter ofta på en upprätt utkiksplats (gren, staket, elledning) och gör korta utfall för att fånga flygande insekter. Kan även plocka insekter från lövverk och bark. Söker ofta föda i trädkronorna.
Socialt beteende
Monogama eller polygynt. Hanar kan häcka med flera honor, speciellt om det finns gott om bohål. Utanför häckningssäsongen är de oftast solitära eller rör sig i lösa grupper, särskilt under flyttningen.
Flygmönster
Snabb och smidig flykt, ryckig vid jakt på insekter. Vid längre förflyttningar är flykten mer direkt.
Flyttning
Långväga flyttfågel. Ankommer till häckningsområdena i Europa i april-maj och flyttar söderut till tropiska Afrika i augusti-september.
Revirbeteende
Hanen etablerar ett häckningsterritorium som försvaras mot andra hanar. Han uppvisar bohål för honor och kan försvara flera bohål om han är polygyn.

Sång och läten

Sång
Sången är en serie korta, varierande visslingar och drillar som ofta låter 'svitsvidda-svitsvidda-svitt-svitt'. Låter lite som en monoton gransångare-sång med inslag av bofinks-liknande drillar. Den är karakteristisk med sin staccato-rytm och omväxlande tonhöjd.
Läte
Varningslätet är ett korthugget, torrt 'tick' eller 'pit'. Kontaktlätet är ett mjukare, mer melodiskt 'hiit' eller 'huit'.
När den ljuder
Sången hörs främst under våren och försommaren, från ankomsten i april/maj fram till mitten av juli under häckningsperioden. Varningsläten och kontaktläten hörs under hela den tid fågeln vistas i häckningsområdet.

Häckning

Häckningssäsong
April till juli, med äggläggning från maj till juni.
Bobygge
Bygger bo i trädhålor, holkar eller ibland sprickor i byggnader. Hanen förbereder vanligen flera potentiella bohål och visar dem för honan. Boet består av gräs, mossa och löv, fodrat med fjädrar och tunna växtfibrer.
Kullstorlek
Vanligen 4-7 ägg.
Beskrivning av ägg
4-7 ägg, blekblå eller ljusgröna, ibland med små rödbruna fläckar. Äggen är ovala och släta.
Ruvningstid
13-15 dagar, huvudsakligen utförd av honan.
Tid till flygfärdighet
Ungarna lämnar boet efter 15-17 dagar från kläckning.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna matar ungarna, men honan sköter det mesta av ruvningen. Hanen kan hjälpa till att mata för sin huvudhona, men hos polygyna hanar är hanens insats vid andra bon ofta begränsad.

Var den finns

Löv- och blandskogar

Leta i äldre lövskogar med höga träd och gott om död ved eller träd med naturliga håligheter. De föredrar skogar med en öppen undervegetation.

Parker och trädgårdar

I stadsmiljö kan de återfinnas i stora parker och trädgårdar med gamla träd, särskilt om det finns holkar uppsatta.

Holkområden

Svartvit flugsnappare är en utmärkt holkboare. Att besöka områden med tätt placerade holkar under häckningstid ökar chansen att se och höra dem.

Fälttips

  1. Lyssna efter sången. Särskilt under våren och försommaren är hanens sång ett tydligt tecken på närvaro. Sången är distinkt och hjälper ofta att lokalisera fågeln i trädkronorna.
  2. Sök vid utkiksplatser. Håll utkik efter fåglar som sitter upprätt på nakna grenar, toppar av buskar, staketstolpar eller elledningar och spanar efter insekter. De är ofta inte skygga när de jagar.
  3. Besök lämpliga habitat. Fokusera på områden med en blandning av äldre lövträd och öppen yta, eller där det finns gott om holkar uppsatta. Maj och juni är den bästa tiden att se dem i Sverige.

Liknande arter

Brosksångare

Ficedula parva

Brosksångaren är mindre, har en roströd fläck på strupen (hos hanen), har ingen vit vingfläck och är mer brunaktig. Beteendet är också annorlunda, brosksångaren är mer diskret och rör sig oftare i buskar.

Halsbandsflugsnappare

Ficedula albicollis

Halsbandsflugsnapparehanen har en vit krage runt halsen som saknas hos svartvit flugsnappare. Den vita vingfläcken är också större och har en tydligare vit fläck på armpennorna som är formad som ett större band (vitt överlag). Honan är mycket svår att skilja från svartvit flugsnappare, men har en generellt ljusare och mer varmbrun ton i fjäderdräkten, och ibland en antydan till vit krage. Utbredningen är också mer östlig.

Liten flugsnappare

Ficedula minimus

Inte förekommande i Sverige, men i Östeuropa. Hanen har orange-röd strupe och bröst, och saknar vit vingfläck. Mycket mindre än svartvit flugsnappare.

Grå flugsnappare

Muscicapa striata

Grå flugsnappare är helt gråbrun på ovansidan och vitaktig med svaga streck undertill. Den saknar helt den svartvita kontrasten hos hanen och den vita vingfläcken. Dess sång och lockläten skiljer sig också, liksom dess mer upprätta sittställning och flackande, svävande flyktsätt under jakt.

Snabba fakta

Flyttmönster:
Långflyttare till Afrika.
Häckningsbeteende:
Hålhäckare, använder gärna holkar.
Honans dräkt:
Gråbrun och vit.
Hanens häckningsdräkt:
Svartvit med tydlig vit vingfläck.
Föda:
Insektsätare.

Roliga fakta

  • Hanar kan ha flera honor i sina territorier, placerade i olika bohål, ett beteende som kallas polygyni.
  • Svartvita flugsnappare är en av de mest studerade fågelarterna i Europa, särskilt kända för studier av livshistoriestrategier och anpassning till klimatförändringar.
  • Hanens sång kan ha dialekter som skiljer sig mellan olika geografiska områden.
  • Unga svartvita flugsnappare kan ibland ha en ljusare näbbas och ljusare fläckar på huvudet och ryggen, vilket ger dem ett lite mer 'juvenilt' utseende än honan.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Muscicapidae
Släkte
Ficedula
Art
Ficedula hypoleuca

Utforska Svartvit flugsnappare

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen