Birdby LogoBirdby
Bofink (Fringilla coelebs)

Bofink

Livskraftig (Least Concern)

Fringilla coelebs

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Bofinken är en av Europas vanligaste och mest välkända finkarter. Den är känd för sin distinkta sång och sin färggranna hanne, särskilt under häckningssäsongen. Den är en robust och anpassningsbar fågel som trivs i en mängd olika miljöer.

Storlek och livslängd

Längd
14-16 cm
Vingbredd
24-29 cm
Vikt
19-24 g
Livslängd
2-5 år (upp till 14 år i undantagsfall)
Föda
Allätare (främst frön, knoppar, bär; insekter under häckningssäsongen)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Hanen har en karakteristisk blågrå hjässa och nacke, rostrött bröst och kinder, brun rygg, grönaktig övergump och två tydliga vita vingband. Honan är mer diskret färgad, med en gråbrun ovansida, ljusare gråbrun undersida och liknande vita vingband som hanen, men mindre framträdande. Båda könen har en vitaktig buk och vita yttre stjärtpennor som syns väl i flykten.
Näbbform
Konisk, kraftig näbb anpassad för att krossa frön. Färgen är blågrå hos hanen under häckningstid, annars mer brunaktig hos båda könen.
Ögonfärg
Mörkbrun.
Benfärg
Mörkbrun till svartaktig.
Kännetecken
De vita vingbanden och de vita yttre stjärtpennorna är utmärkande för båda könen. Hanens färggranna dräkt är omisskännlig under häckningstid.
Ungfågelutseende
Ungfåglar liknar honan men är ofta något mattare i färgerna och har en mer diffus teckning.
Säsongsförändringar
Hanens färger blir mer intensiva och kontrastrika under häckningssäsongen (vår och sommar) när fjädrarnas bräm slits bort. Under hösten och vintern är färgerna något mattare på grund av nya fjädrar med bredare bräm.
Könsdimorfism
Mycket tydlig. Hanen är betydligt mer färggrann med blågrå hjässa, rostrött bröst och grönaktig övergump. Honan är mer dämpad i färgerna, övervägande gråbrun.

Så identifieras

  1. 1

    Hanens färg

    Leta efter den blågrå hjässan, roströda bröstet och den grönaktiga övergumpen. De vita vingbanden är också tydliga.

  2. 2

    Honans utseende

    Honan är mer diskret gråbrun, men har också de karakteristiska vita vingbanden och vita yttre stjärtpennorna.

  3. 3

    Sången

    Lyssna efter den snabba, livliga ramsan som avslutas med 'slutt-slutt-slutt'. Mycket distinkt och lätt att känna igen.

  4. 4

    Lockläte

    Det korta, skarpa 'pink' eller 'fink' är ett säkert tecken.

  5. 5

    Flykt

    Den vågiga flykten och de vita yttre stjärtpennorna som syns väl i flykten är bra kännetecken.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade skogar, blandskogar, lövskogar, parker, trädgårdar, jordbrukslandskap med trädridåer.
Utbredningsområde
Stora delar av Europa, Nordafrika och västra Asien. Introducerad till Nya Zeeland.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till trädgränsen i bergiga områden, vanligtvis under 2000 meter.
Föredragna miljöer
Föredrar områden med en blandning av träd och öppna ytor, gärna med inslag av buskar och undervegetation. Vanlig i både barr- och lövskog, men särskilt i lövskog och parker.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv (diurnal).
Matvanor
Födosöker främst på marken efter frön, särskilt bokollon och andra trädfrön. Under häckningssäsongen äter den även en stor mängd insekter och larver, särskilt för att mata ungarna. Kan även ses vid fågelbord.
Socialt beteende
Under häckningssäsongen är bofinken territoriell och lever i par. Utanför häckningssäsongen bildar den ofta stora flockar, ibland tillsammans med andra finkarter, särskilt under flyttningen och vid födosök.
Flygmönster
Vågig flykt med snabba vingslag varvat med korta glid. Flyger ofta i flockar utanför häckningssäsongen.
Flyttning
Delvis flyttfågel. Populationerna i norra och östra Europa flyttar söderut till Medelhavsområdet och Nordafrika under vintern. Populationer i västra och södra Europa är ofta stannfåglar. Svenska bofinkar flyttar i stor utsträckning till Västeuropa, men en del övervintrar i södra Sverige.
Revirbeteende
Hanen etablerar och försvarar ett revir under häckningssäsongen genom sång och aggressiva uppvisningar mot rivaler.

Sång och läten

Sång
Sången är en karakteristisk, snabb och livlig ramsa som avslutas med en distinkt 'slutt-slutt-slutt'-strof. Den beskrivs ofta som 'jag-vill-ha-en-fru-nu-nu-nu'. Sången varierar geografiskt och individer kan ha flera olika sångtyper. Sången är en av de mest igenkännbara fågelsångerna i Europa.
Läte
Locklätet är ett kort, skarpt 'pink' eller 'fink', vilket har gett den dess namn på flera språk. Varningslätet är ett utdraget 'hyitt'.
När den ljuder
Sjunger intensivt från tidig vår (februari-mars) till högsommaren (juli). Lockläten hörs året runt.

Häckning

Häckningssäsong
April till juli, med en eller två kullar per säsong.
Bobygge
Boet byggs av honan, ofta i en trädklyka eller mot en trädstam, väl kamouflerat med lavar, mossa och spindelväv på utsidan. Insidan fodras med fina rötter, hår och fjädrar. Boet är skålformat och kompakt.
Kullstorlek
3-6 ägg
Beskrivning av ägg
3-6 ägg, vanligtvis 4-5. Äggen är blekblågröna till gråvita med rödbruna fläckar och streck, ofta tätare i den trubbiga änden.
Ruvningstid
11-14 dagar, utförs huvudsakligen av honan.
Tid till flygfärdighet
12-15 dagar efter kläckning lämnar ungarna boet.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna matar ungarna, men honan ruvar och värmer dem mestadels. Hanen bidrar med föda till honan under ruvningen och till ungarna efter kläckning.

Var den finns

Parker och trädgårdar

Mycket vanlig i urbana och suburban miljöer där det finns träd och buskar.

Löv- och blandskogar

Föredrar skogsbryn och öppnare skogsområden, men finns i alla typer av skog.

Jordbrukslandskap

Vanlig i områden med åkrar och inslag av trädridåer eller dungar.

Fågelbord

Besöker ofta fågelbord under vintern, särskilt om det finns solrosfrön eller havre.

Fälttips

  1. Lyssna efter sången. Bofinkens sång är en av de första och mest ihärdiga på våren. Lär dig känna igen den för att lättare lokalisera fågeln.
  2. Sök på marken. Bofinkar födosöker ofta på marken under träd och buskar, särskilt under hösten och vintern när de letar efter frön.
  3. Besök fågelbord. Under vintermånaderna är fågelbord en utmärkt plats att observera bofinkar på nära håll.
  4. Titta efter flockar. Utanför häckningssäsongen rör sig bofinkar ofta i flockar, ibland med andra finkarter. Håll utkik efter dessa grupper.

Liknande arter

Bergfink

Fringilla montifringilla

Bergfinken har orangefärgat bröst och skuldror, samt en vit övergump som är tydligare än bofinkens grönaktiga. Hanen har svart huvud under häckningstid. Bofinken har rostrött bröst och blågrå hjässa.

Grönfink

Chloris chloris

Grönfinken är större och kraftigare, med en mer robust näbb. Den har tydliga gula inslag i vingar och stjärt, och hanen är övervägande grönaktig. Bofinken har mer roströda och blågrå toner.

Snabba fakta

Sång:
Karakteristisk, snabb ramsa som avslutas med 'slutt-slutt-slutt'.
Lockläte:
Skarpt 'pink' eller 'fink'.
Häckning:
Skålformat bo i träd, 3-6 ägg, 1-2 kullar per år.
Föda:
Frön (särskilt bokollon), insekter under häckning.
Migration:
Delvis flyttfågel, norra populationer flyttar söderut.

Roliga fakta

  • Bofinken är en av de vanligaste fåglarna i Sverige och Europa.
  • Hanens sång är så distinkt att den ofta används som ett exempel på fågelsång i läroböcker och naturprogram.
  • Namnet 'bofink' kommer från att den ofta bygger sitt bo nära mänsklig bebyggelse, och 'fink' syftar på dess lockläte.
  • Det finns regionala dialekter i bofinkens sång, vilket innebär att sången kan låta lite olika beroende på var i landet fågeln lever.
  • Under vintern kan bofinkar bilda stora flockar, ibland med tusentals individer, särskilt i områden med god tillgång på frön.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Fringillidae
Släkte
Fringilla
Art
Fringilla coelebs

Utforska Bofink

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen