Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen
Öppna appenOm arten
Sothönan är en medelstor vattenfågel som tillhör rallfamiljen. Den är lätt igenkännlig på sin helsvarta fjäderdräkt och sin distinkta vita pannsköld och näbb. Den är en vanlig syn i sötvattensmiljöer över stora delar av Europa, Asien, Afrika och Australien. Sothönan är känd för sitt aggressiva beteende, särskilt under häckningssäsongen, och sin förmåga att dyka efter föda.
Storlek och livslängd
- Längd
- 32-42 cm
- Vingbredd
- 65-78 cm
- Vikt
- 585-1200 g
- Livslängd
- Upp till 10-15 år i det vilda
- Föda
- Omnivor, huvudsakligen vegetabilisk föda men även insekter och smådjur
Fysiska kännetecken
- Fjäderdräkt
- Vuxna sothönor har en helsvart, sotfärgad fjäderdräkt över hela kroppen, inklusive huvud och hals. Fjädrarna har en lätt glans i vissa ljusförhållanden. Vingpennorna är också svarta, men kan uppvisa en smal vit bakkant på armpennorna som syns i flykten.
- Näbbform
- Näbben är kort, konisk och vitaktig, med en tydlig, rundad vit pannsköld som sträcker sig upp på pannan. Pannskölden är en förlängning av näbben och är ett av de mest utmärkande dragen.
- Ögonfärg
- Ögonen är djupröda till rödbruna, vilket ger en skarp kontrast mot den svarta fjäderdräkten.
- Benfärg
- Benen är grågröna till mörkgröna, med stora, lobformade simfötter som är karakteristiska för släktet Fulica. Dessa simfötter är inte helt simhudsförsedda som hos änder, utan består av flikar på varje tå.
- Kännetecken
- Den vita pannskölden och näbben i kombination med den helsvarta kroppen och de rödaktiga ögonen är de mest utmärkande dragen. De lobformade simfötterna är också unika bland vanliga vattenfåglar.
- Ungfågelutseende
- Ungfåglar är ljusare än vuxna, med en gråbrunaktig fjäderdräkt, särskilt på undersidan. Huvudet och halsen är ljusare, ofta vitaktiga eller gråvita, och pannskölden är mindre utvecklad och gråaktig snarare än vit. Ögonen är också mörkare, inte röda. De får sin vuxna fjäderdräkt under sin första vinter.
- Säsongsförändringar
- Inga betydande säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Pannskölden kan dock bli något mer framträdande och vitare under häckningssäsongen.
- Könsdimorfism
- Minimal. Hanar och honor är nästan identiska i utseende. Hanar kan vara något större och ha en något större pannsköld, men detta är inte tillförlitligt för fältbestämning.
Så identifieras
- 1
Fjäderdräkt
Helsvart, sotfärgad fjäderdräkt över hela kroppen. Inga andra färger förutom den vita pannskölden och näbben.
- 2
Huvud och näbb
Tydlig, rundad vit pannsköld som sträcker sig upp på pannan, och en vit, konisk näbb. Röda ögon.
- 3
Ben och fötter
Grågröna ben med stora, lobformade simfötter. Dessa är inte helt simhudsförsedda utan har flikar på varje tå.
- 4
Beteende på vatten
Simmar ofta med ett karakteristiskt nickande huvud. Dyker regelbundet efter föda. Kan vara aggressiv mot andra fåglar.
- 5
Flykt
Tungflygare som behöver en lång startsträcka på vattnet. I flykten syns en smal vit bakkant på armpennorna.
- 6
Läten
Skarpa, explosiva 'pitt!' eller 'kvit!' samt nasala 'krräääh' är distinkta.
Habitat och utbredning
- Biomer
- Färskvattenvåtmarker, sjöar, dammar, floder, kanaler, diken och brackvattenlaguner.
- Utbredningsområde
- Palearktis, Indomalaya, Australasien och delar av Afrika. Förekommer i större delen av Europa, Asien söderut till Indien och Sydostasien, samt i Australien och Nya Zeeland. I Sverige häckar den främst i södra och mellersta delarna.
- Höjdintervall
- Från havsnivå upp till cirka 1800 meter, men föredrar låglänta områden.
- Föredragna miljöer
- Sothönan föredrar grunda, näringsrika vatten med riklig vegetation, både flytande och emergent, som vassbälten och näckrosor. Den trivs även i mer öppna vattenytor, särskilt under icke-häckningstid.
Beteende
- Aktivitetstid
- Diurnal. Aktiv under dagtid, med mest intensivt födosök under morgon och kväll.
- Matvanor
- Sothönan är en opportunistisk omnivor. Den dyker ofta efter vattenväxter som alger, vattenpest och frön, men äter även insekter, små kräftdjur, snäckor, fiskägg och ibland småfisk. Den kan också beta på land vid vattenkanten. Födosöket sker både genom dykning och genom att plocka föda från vattenytan eller vegetationen.
- Socialt beteende
- Under häckningssäsongen är sothönor territoriella och aggressiva mot artfränder och andra vattenfåglar. Utanför häckningssäsongen kan de bilda stora flockar, ibland tusentals individer, särskilt på större sjöar och kustområden. De är ofta sociala med andra vattenfåglar som änder och svanar.
- Flygmönster
- Sothönan är en ganska tungflygare. Den behöver en lång startsträcka på vattenytan, där den springer och plaskar med vingarna innan den lyfter. I flykten sträcker den ut halsen och benen, och flykten är rak och ganska snabb med snabba vingslag. Den flyger sällan långa sträckor i öppet landskap.
- Flyttning
- I norra delarna av utbredningsområdet är sothönan en flyttfågel, medan den är stannfågel i mildare klimat. Svenska sothönor flyttar söderut till Västeuropa, främst Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, under hösten (september-november) och återvänder i mars-april. Vissa individer kan övervintra i södra Sverige om isläget tillåter.
- Revirbeteende
- Mycket territoriell under häckningssäsongen. Par försvarar aggressivt sitt revir mot inkräktare, ofta med högljudda läten och fysiska konfrontationer, inklusive att jaga och attackera andra fåglar på vattnet.
Sång och läten
- Sång
- Sothönan har ingen egentlig sång. Dess vokaliseringar består av en rad olika läten.
- Läte
- De vanligaste lätena är ett skarpt, explosivt 'pitt!' eller 'kvit!', ofta upprepat, som används som kontaktläte eller varningsläte. De har också ett mer nasalt, gnällande 'krräääh' eller 'krrä-krrä' som används i aggressiva interaktioner eller vid uppvaktning. Under häckningssäsongen kan de vara mycket högljudda.
- När den ljuder
- Vokaliserar året runt, men är särskilt högljudd och aktiv med läten under häckningssäsongen (vår och sommar) när de försvarar revir och kommunicerar med partner och ungar.
Häckning
- Häckningssäsong
- April till juli i Sverige, men kan variera beroende på geografisk plats och klimat. Ofta två kullar per säsong.
- Bobygge
- Boet byggs av vattenväxter som vass, starr och alger, och placeras ofta väl dolt i tät vegetation vid vattenkanten, eller flytande förankrat i vegetationen. Båda föräldrarna bygger boet. De kan också bygga flera 'plattformar' i reviret som används för vila eller som 'ungbo'.
- Kullstorlek
- Vanligtvis 6-10 ägg, men kan variera från 4 till 12 ägg.
- Beskrivning av ägg
- Äggen är ovala, ljust gulbruna till gråvita med små, mörka fläckar och prickar, särskilt koncentrerade mot den trubbiga änden. Storlek: ca 51 x 36 mm.
- Ruvningstid
- 21-24 dagar. Båda föräldrarna ruvar, men honan ruvar mest.
- Tid till flygfärdighet
- Ungarna är bobyggare (nidifuga) och lämnar boet kort efter kläckning. De är flygfärdiga efter cirka 55-60 dagar, men stannar ofta med föräldrarna i ytterligare några veckor.
- Föräldraomsorg
- Båda föräldrarna tar hand om ungarna. De matar dem, skyddar dem från rovdjur och lär dem att söka föda. Ungarna kan matas av föräldrarna i upp till 8 veckor.
Var den finns
Sjöar och dammar
Större och mindre sötvattensjöar, fiskdammar och anlagda dammar med riklig vegetation.
Våtmarker och vassbälten
Täta vassbälten och andra vegetationsrika våtmarker är idealiska häckningsplatser.
Floder och kanaler
Långsamt flytande vattendrag med lugna partier och vegetation.
Kustnära områden
Under vintern kan stora flockar samlas i skyddade brackvattenlaguner och grunda havsvikar.
Fälttips
- Leta efter den vita pannskölden. Det mest uppenbara kännetecknet är den vita pannskölden och näbben mot den svarta kroppen. Detta syns på långt håll.
- Observera simrörelser. Sothönan simmar med ett karakteristiskt nickande huvud. Den dyker ofta och kan vara under vattnet en stund.
- Lyssna efter läten. De skarpa 'pitt!'-lätena är lätta att känna igen och kan avslöja dess närvaro även om den är dold i vegetationen.
- Besök vegetationsrika vatten. Sothönan föredrar vatten med mycket vegetation, så fokusera på sådana områden. Använd kikare för att titta in i vassbälten.
- Titta efter ungar på sommaren. Under sommaren kan man se föräldrar med sina ungar, som är ljusare och har en gråaktig pannsköld.
Liknande arter
Rörhöna
Gallinula chloropus
Rörhönan är mindre än sothönan. Den har en röd pannsköld och näbb med en gul spets, samt en vit linje längs kroppssidan och vita undre stjärttäckare som syns tydligt när den nickar med huvudet. Sothönan är helsvart med vit pannsköld och näbb.
Amerikansk sothöna
Fulica americana
Den amerikanska sothönan är mycket lik den eurasiska sothönan men har en liten rödbrun fläck på pannskölden nära näbbens bas, samt en mörkare spets på näbben. Den har också en vit bakkant på tertialerna som är mer framträdande än hos Fulica atra.
Snabba fakta
- Färg:
- Helsvart med vit pannsköld och näbb
- Habitat:
- Sötvattenvåtmarker, sjöar, dammar
- Diet:
- Vattenväxter, insekter, smådjur
- Kännetecken:
- Vit pannsköld, röda ögon, lobformade simfötter
- Läte:
- Skarpt 'pitt!', nasalt 'krräääh'
Roliga fakta
- Sothönan är känd för att vara mycket aggressiv under häckningssäsongen och försvarar sitt revir med stor intensitet, ibland genom att attackera andra vattenfåglar.
- Trots att den är en vattenfågel tillhör den rallfamiljen, som oftast består av mer skygga och markbundna arter.
- Dess lobformade simfötter är en anpassning som gör den till en utmärkt dykare, samtidigt som den kan röra sig relativt obehindrat på land.
- Sothönan kan ibland lägga ägg i andra sothönors bon, ett beteende som kallas boparasitism, även om det är mindre vanligt än hos t.ex. göken.
- I vissa kulturer har sothönan ansetts vara en symbol för ondska eller olycka på grund av sin svarta färg och sitt ibland aggressiva beteende.
Vetenskaplig klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Gruiformes
- Familj
- Rallidae
- Släkte
- Fulica
- Art
- Fulica atra
Utforska Sothöna
Identifiera fåglar var som helst
Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.
