Enkelbeckasin

Om arten

Enkelbeckasinen är en medelstor vadarfågel känd för sin kryptiska fjäderdräkt, långa näbb och karaktäristiska spelflykt. Den är en skygg fågel som ofta är svår att upptäcka i sin våtmarksmiljö, men dess unika spelläte, 'mekande', är välkänt.

Storlek och livslängd

Längd

23-28 cm (exklusive näbb)

Vingbredd

39-45 cm

Vikt

80-140 g (hanar), 90-180 g (honor)

Livslängd

Upp till 10-12 år i det vilda

Föda

Insekter och deras larver, daggmaskar, kräftdjur, snäckor, spindlar, samt en mindre del växtmaterial som frön och rötter.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Kryptisk, brunmönstrad fjäderdräkt med svarta, bruna, beiga och vita streck och fläckar. Ovansidan är mörkbrun med tydliga beigefärgade längsgående streck på ryggen. Undersidan är vitaktig med brunaktiga streck på bröstet och flankerna. Vingarna är spetsiga med en smal vit bakkant som syns i flykten.

Näbbform

Mycket lång, rak och smal näbb, mörkbrun till svart med en ljusare bas.

Ögonfärg

Mörkbrun.

Benfärg

Gröngrå till gulaktig.

Kännetecken

Lång näbb, kryptisk fjäderdräkt, tydliga längsgående beiga streck på ryggen, vit buk, och en smal vit bakkant på vingarna i flykten. Huvudet har mörka och ljusa längsgående streck, inklusive en tydlig ljus ögonbrynsstreck.

Ungfågelutseende

Ungfåglar liknar de vuxna men har ofta en något mattare fjäderdräkt och mindre tydliga streck på ryggen. De har också en tendens att ha ljusare fjäderkanter på ovansidan, vilket ger ett fjälligt intryck.

Säsongsförändringar

Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Fjäderdräkten är densamma under häckningstid och utanför häckningstid.

Könsdimorfism

Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten. Honor är i genomsnitt något större och tyngre än hanar.

Så identifieras

1. 1

   Näbbens längd

   Enkelbeckasinen har en mycket lång och smal näbb, proportionerligt längre än hos dubbelbeckasinen.

2. 2

   Ryggteckning

   Tydliga, breda, beigefärgade längsgående streck på den mörkbruna ryggen är ett bra kännetecken.

3. 3

   Vingens bakkant

   En smal vit bakkant på vingen är synlig i flykten, vilket skiljer den från dubbelbeckasinen.

4. 4

   Flyktmönster

   Sicksackflykt när den skräms upp är typisk. Spelflykten med 'mekande' ljud är omisskännlig.

5. 5

   Läte

   Det 'mekande' ljudet från spelflykten och det skarpa 'ketsch'-lätet vid uppflog är viktiga identifieringsfaktorer.

Habitat och utbredning

Biomer

Våtmarker, myrar, mossar, fuktiga ängar, översvämmade fält, strandängar och andra områden med grunt vatten och tät vegetation.

Utbredningsområde

Häckar i norra Europa, Asien och Nordamerika. Övervintrar i södra Europa, Afrika, södra Asien och Central- och Sydamerika.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 2000 meter, men föredrar generellt låglänta våtmarksområden.

Föredragna miljöer

Områden med mjuk, fuktig jord för att kunna söka föda med sin långa näbb, samt tät vegetation för skydd och häckning.

Beteende

Aktivitetstid

Huvudsakligen skymnings- och gryningsaktiv, men kan vara aktiv under dagen, särskilt under häckningssäsongen.

Matvanor

Söker föda genom att sticka ner sin långa näbb i mjuk jord och lera, ofta med en 'symaskinsliknande' rörelse. Näbben är känslig i spetsen och kan öppnas delvis under jorden för att gripa tag i byten. Födosöker främst i gryning och skymning.

Socialt beteende

Oftast ensamlevande eller i små grupper under flyttningen och på övervintringsplatser. Under häckningstid är de territoriella.

Flygmönster

Flyger snabbt och oregelbundet i sicksackmönster när den skräms upp, ofta med ett skarpt 'ketsch'-läte. Under spelflykten flyger hanen högt upp i luften i vida cirklar och dyker sedan brant, vilket skapar det karaktäristiska 'mekande' ljudet med stjärtfjädrarna.

Flyttning

Flyttfågel. De flesta populationer flyttar söderut för att övervintra i varmare klimat. Flyttningen sker ofta nattetid.

Revirbeteende

Hanar etablerar och försvarar häckningsterritorier under häckningssäsongen, främst genom spelflykt och vokalisering.

Häckning

Häckningssäsong

Maj till juli i norra Europa.

Bobygge

Boet är en grund grop på marken, väl dold i tät vegetation, ofta vid en tuva eller i fuktig mossa. Det fodras med grässtrån och löv.

Kullstorlek

Vanligtvis 4 ägg.

Beskrivning av ägg

Vanligtvis 4 ägg. Äggen är päronformade, olivgröna till brungröna med mörka fläckar och streck, särskilt koncentrerade mot den bredare änden. Storlek ca 40 x 29 mm.

Ruvningstid

18-21 dagar, utförs huvudsakligen av honan.

Tid till flygfärdighet

Ungarna är bobyggare (nidifuga) och lämnar boet kort efter kläckning. De blir flygfärdiga efter cirka 19-20 dagar.

Föräldraomsorg

Honan ruvar och tar hand om ungarna. Hanen kan ibland ta hand om en del av ungarna om honan lägger en andra kull.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter lätet. Under häckningssäsongen, särskilt i gryning och skymning, lyssna efter hanens 'mekande' spelflykt. Det är ofta lättare att höra än att se fågeln.
2. Var tyst och tålmodig. Enkelbeckasinen är skygg och väl kamouflerad. Rör dig långsamt och tyst i lämpliga habitat och skanna området noggrant med kikare.
3. Sök efter uppflog. Om du går genom en våtmark, håll utkik efter fåglar som plötsligt flyger upp i en sicksackbana med ett skarpt 'ketsch'-läte. De landar ofta en bit bort och är svåra att hitta igen.
4. Fokusera på näbben. Om du ser en beckasin, fokusera på näbbens längd i förhållande till huvudet och kroppen för att skilja den från liknande arter.

Liknande arter

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:

Gallinago gallinago

Familj:

Scolopacidae (snäppor och beckasiner)

Häckningshabitat:

Våtmarker, myrar, fuktiga ängar

Föda:

Ryggradslösa djur i mjuk jord

Spelflykt:

Karakteristiskt 'mekande' ljud från stjärtfjädrarna

Flyttbeteende:

Flyttfågel

IUCN Status:

Livskraftig (Least Concern)

Roliga fakta

• Det 'mekande' ljudet som enkelbeckasinen producerar under sin spelflykt är inte ett vokalt läte, utan skapas av vibrationer i de yttre stjärtfjädrarna när luften passerar dem under en snabb dykning.
• Enkelbeckasinens näbb är så känslig att den kan känna av byten under jorden utan att behöva se dem. Den kan också öppna näbbspetsen medan resten av näbben är stängd, vilket är en anpassning för att gripa tag i byten i lera.
• Namnet 'beckasin' kommer från franskans 'bécasse', som betyder 'skogssnäppa', men enkelbeckasinen föredrar öppna våtmarker snarare än skog.
• Enkelbeckasinen är en mästare på kamouflage. Dess fjäderdräkt smälter perfekt in i den omgivande vegetationen, vilket gör den extremt svår att upptäcka när den sitter stilla.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Charadriiformes

Familj

Scolopacidae

Släkte

Gallinago

Art

Gallinago gallinago

Utforska Enkelbeckasin