Ladusvala

Om arten

Ladusvalan är en liten, smidig tätting känd för sin karakteristiska kluvna stjärt och sin akrobatiska flykt. Den är en av de mest spridda svalorterna globalt och en välkänd sommargäst i stora delar av världen, inklusive Sverige. Den är starkt knuten till mänskliga bosättningar där den bygger sina bon.

Storlek och livslängd

Längd

17-19 cm (inklusive stjärtfjädrar som kan vara upp till 7 cm)

Vingbredd

32-34.5 cm

Vikt

16-22 g

Livslängd

Upp till 8 år i det vilda, men genomsnittet är 2-4 år.

Föda

Insektätare

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Vuxna fåglar har en glänsande mörkblå ovansida, roströd panna och strupe, en mörkblå bröstband och en gräddvit till ljust roströd undersida. Stjärtfjädrarna är långa och djupt kluvna, särskilt hos hanen.

Näbbform

Kort, bred och platt näbb, anpassad för att fånga insekter i flykten. Svart färg.

Ögonfärg

Mörkbrun.

Benfärg

Svarta ben och fötter.

Kännetecken

Den djupt kluvna stjärten (gaffelsvalstjärt), den mörkblå ovansidan, den roströda strupen och pannan samt det mörka bröstbandet är tydliga kännetecken.

Ungfågelutseende

Ungfåglar har kortare stjärtfjädrar, mattare och brunare ovansida, blekare roströd färg på panna och strupe, samt ett mindre tydligt bröstband. Undersidan är vitare.

Säsongsförändringar

Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Fjäderdräkten kan dock bli något mattare under vintern på grund av slitage innan ruggningen.

Könsdimorfism

Hanen har generellt längre och mer utdragna yttre stjärtfjädrar än honan. Hanens färger kan också vara något mer intensiva, särskilt den roströda färgen på strupen och pannan.

Så identifieras

1. 1

   Stjärtform

   Leta efter den djupt kluvna, gaffelformade stjärten. Hanens stjärtfjädrar är märkbart längre.

2. 2

   Färgteckning

   Observera den glänsande mörkblå ovansidan, den roströda pannan och strupen, samt det mörka bröstbandet mot den ljusa undersidan.

3. 3

   Flykt

   Dess snabba, smidiga och akrobatiska flykt med tvära kast är karaktäristisk.

4. 4

   Boplats

   Om du ser ett bo, notera att ladusvalans bo är en öppen lerskål, ofta placerad inuti byggnader.

5. 5

   Läte

   Lyssna efter den kvittrande, porlande sången som ofta avslutas med ett raspigt ljud, eller det skarpa 'vitt-vitt' kontaktlätet.

Habitat och utbredning

Biomer

Öppna landskap, jordbruksmark, ängar, betesmarker, byar och städer.

Utbredningsområde

Häckar i stora delar av norra halvklotet, inklusive Europa, Asien och Nordamerika. Övervintrar i Afrika, södra Asien och Sydamerika.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 3000 meter, men föredrar lägre höjder i närheten av mänsklig bebyggelse.

Föredragna miljöer

Föredrar öppna områden med tillgång till vatten och byggnader (ladugårdar, stall, broar, hus) för bobyggnad. Viktigt med tillgång till lera för bobyggnad och insekter i luften.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv (diurnal).

Matvanor

Fångar insekter i flykten, ofta i låg höjd över fält, ängar och vatten. Födosöker ofta i grupper. Födan består nästan uteslutande av flygande insekter som flugor, myggor, bladlöss och skalbaggar.

Socialt beteende

Häckar ofta i lösa kolonier. Utanför häckningssäsongen samlas de i stora flockar, särskilt under flyttningen, och övernattar ofta i vassbäddar.

Flygmönster

Mycket snabb, smidig och akrobatisk flykt med tvära kast och glidflygning. Flyger ofta lågt över marken eller vattnet.

Flyttning

Långflyttare. Svenska ladusvalor flyttar till södra Afrika under hösten (augusti-oktober) och återvänder under våren (april-maj).

Revirbeteende

Försvarar ett litet område runt boet under häckningssäsongen, men är annars ganska sociala.

Häckning

Häckningssäsong

Maj till augusti i Sverige, ofta två kullar per säsong.

Bobygge

Bygger skålformade bon av lera blandad med saliv och växtdelar, fodrade med fjädrar och gräs. Boet placeras ofta på en horisontell yta under takutsprång, i ladugårdar, stall, under broar eller i andra byggnader med öppningar.

Kullstorlek

Vanligtvis 4-6 ägg per kull.

Beskrivning av ägg

4-6 ägg, vita med rödbruna eller gråbruna fläckar, särskilt tätare i den trubbiga änden. Storlek ca 20 x 14 mm.

Ruvningstid

14-16 dagar, huvudsakligen av honan.

Tid till flygfärdighet

18-23 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i bobyggnad, ruvning (honan mest) och matning av ungarna. Ungarna matas intensivt med insekter.

Var den finns

Fälttips

1. Titta uppåt. Ladusvalor flyger ofta högt upp i luften när de jagar insekter, men också lågt över marken eller vattnet. Håll utkik efter deras karaktäristiska silhuett och flyktmönster.
2. Besök ladugårdar. Om du har tillgång till en ladugård eller ett stall, titta inuti. Ladusvalor bygger ofta sina bon där och flyger in och ut genom öppningar.
3. Lyssna efter sången. Deras kvittrande sång är lätt att känna igen och kan leda dig till var de befinner sig.
4. Tidig morgon/sen kväll. De är aktiva under hela dagen, men kan vara särskilt synliga under tidig morgon och sen kväll när insektsaktiviteten är hög.
5. Flyttningstider. Under våren (april-maj) och hösten (augusti-oktober) kan man se stora flockar av ladusvalor som samlas inför eller under flytten.

Liknande arter

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:

Hirundo rustica

Familj:

Hirundinidae (Svalor)

Diet:

Insekter

Häckningshabitat:

Öppna landskap med byggnader

Migration:

Långflyttare

Kännetecken:

Kluven stjärt, roströd strupe, mörkblå ovansida

Roliga fakta

• Ladusvalan är Sveriges landskapsfågel för Skåne.
• Hanens stjärtlängd är en viktig faktor för honans val av partner; längre stjärt indikerar ofta bättre hälsa och kondition.
• De kan flyga upp till 1000 km per dag under flyttningen.
• Ladusvalor har en stark traditionell koppling till mänskliga bosättningar och har länge setts som ett tecken på lycka och god skörd.
• De kan fånga upp till 60 insekter per timme under högsäsong.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Passeriformes

Familj

Hirundinidae

Släkte

Hirundo

Art

Hirundo rustica

Utforska Ladusvala