Birdby LogoBirdby

Mås (flera arter)

Varierar per art, men de flesta vanliga arter är "Livskraftig" (Least Concern).

Larus spp. (flera arter)

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Måsar är en grupp av medelstora till stora sjöfåglar som kännetecknas av sin robusta kroppsbyggnad, långa vingar, kraftiga näbbar och simfötter. De är opportunistiska allätare och återfinns ofta i kustnära områden, vid insjöar och floder, samt i urbana miljöer. Det finns många arter inom släktet Larus, och de uppvisar variationer i storlek, fjäderdräkt och ekologi.

Storlek och livslängd

Längd
25-79 cm (beroende på art)
Vingbredd
61-170 cm (beroende på art)
Vikt
100-2000 g (beroende på art)
Livslängd
10-30 år i det vilda (beroende på art)
Föda
Allätare; fisk, kräftdjur, insekter, små däggdjur, fågelungar, ägg, as, avfall, bär och frön.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Vuxna måsar har oftast vit kropp, grå eller svart rygg och ovansida av vingarna, med svarta vingspetsar. Huvudet kan vara vitt, grått eller svart beroende på art och säsong. Ungfåglar är ofta brunspräckliga.
Näbbform
Kraftig, något nedåtböjd näbb, ofta gul med en röd fläck på undernäbben hos större arter. Mindre arter kan ha mörkare näbbar.
Ögonfärg
Varierar mellan arter; mörk, gul eller röd, ofta med en orbitalring.
Benfärg
Varierar mellan arter; rosa, gula, grå eller svarta.
Kännetecken
Långa vingar, simfötter, kraftig näbb, ofta ljus fjäderdräkt med mörkare rygg och vingspetsar. Flykten är kraftfull med djupa vingslag.
Ungfågelutseende
Ungfåglar har en komplex utveckling av fjäderdräkten som kan ta 2-4 år att fullfölja. De är oftast brunspräckliga med mörkare näbb och ögon, och saknar de vuxnas distinkta grå och vita mönster. Fjäderdräkten blir gradvis ljusare för varje ruggning.
Säsongsförändringar
Många arter uppvisar säsongsmässiga förändringar i huvudfjäderdräkten. Till exempel kan fiskmåsen ha ett rent vitt huvud under häckningstid och ett streckat grått huvud under vintertid. Svartfiskmåsen har ett svart huvud under häckningstid och ett vitt huvud med mörka fläckar under vintertid.
Könsdimorfism
Generellt liten skillnad mellan könen; hanar är ofta något större än honor, men fjäderdräkten är likartad.

Så identifieras

  1. 1

    Storlek och proportioner

    Uppskatta fågelns storlek i förhållande till kända arter. Notera näbbens storlek och form, samt vingarnas längd och bredd.

  2. 2

    Fjäderdräkt (vuxen)

    Observera ryggens och vingovansidans färg (ljusgrå, mörkgrå, svart). Notera mönstret på vingspetsarna (svart med vita fläckar, helsvart). Huvudets färg under olika säsonger (vitt, streckat, svart).

  3. 3

    Fjäderdräkt (ungfågel)

    Ungfåglar är ofta brunspräckliga. Notera mönstret på ryggen, vingarna och stjärten. Hur många år tar det för fågeln att få vuxen fjäderdräkt?

  4. 4

    Näbbens färg och form

    Är näbben gul, röd, mörk? Finns det en röd fläck på undernäbben? Är den kraftig eller smal?

  5. 5

    Benens färg

    Rosa, gula, grå eller svarta ben är viktiga kännetecken.

  6. 6

    Ögonfärg och orbitalring

    Mörka, gula eller röda ögon? Finns det en tydlig orbitalring runt ögat?

  7. 7

    Läten

    Lyssna på fågelns rop. De är ofta art-specifika och kan vara avgörande för identifiering.

  8. 8

    Beteende och habitat

    Var befinner sig fågeln? Hur beter den sig? Vissa arter föredrar kusten, andra inlandet, och vissa är mer urbana.

Habitat och utbredning

Biomer
Kustnära områden, flodmynningar, insjöar, floder, våtmarker, jordbruksmark, städer och soptippar.
Utbredningsområde
Global utbredning, med arter som förekommer på alla kontinenter, inklusive Arktis och Antarktis. Många arter är utbredda över norra halvklotet.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till flera hundra meter över havet, särskilt vid inlandsvatten.
Föredragna miljöer
Öppna vattenytor, sandstränder, klippiga kuster, hamnar, fiskebyar, åkrar och urbana miljöer där föda är lättillgänglig.

Beteende

Aktivitetstid
Diurna, men kan vara aktiva i skymning och gryning, särskilt vid födosök i urbana miljöer eller vid fiskehamnar.
Matvanor
Opportunistiska asätare och rovdjur. De äter fisk, kräftdjur, blötdjur, insekter, maskar, små däggdjur, fågelungar, ägg, as, avfall från människor, samt bär och frön. De kan dyka efter fisk, plocka föda från ytan, eller söka föda på land.
Socialt beteende
Mycket sociala fåglar, särskilt under häckningstid då de bildar stora kolonier. Utanför häckningstid samlas de ofta i stora flockar vid födokällor och övernattningsplatser.
Flygmönster
Kraftfull och elegant flykt med djupa vingslag. De kan glidflyga på termik och utnyttja vindar över vatten. Ofta ses de sväva högt upp eller patrullera kuster och hamnar.
Flyttning
Varierar mellan arter och populationer. Många nordliga populationer är flyttfåglar som övervintrar i mildare klimat, medan sydligare populationer kan vara stannfåglar eller kortflyttare. Flyttningen sker ofta längs kuster och floder.
Revirbeteende
Under häckningstid försvarar måsar ett litet revir runt boet aggressivt mot inkräktare, inklusive andra måsar och rovdjur. Utanför häckningstid är de mindre territoriella.

Sång och läten

Sång
Måsar har ingen egentlig sång. Deras läten är oftast högljudda och varierande rop.
Läte
Ett brett spektrum av läten, inklusive gälla "kja-kja-kja"-rop, djupa "ga-ga-ga"-rop, klagande "mjauande" läten och varningsrop. Lätena varierar mycket mellan arter och situationer (t.ex. varningsrop, kontaktrop, tiggerop).
När den ljuder
Vokaliserar året runt, men är särskilt högljudda under häckningstid i kolonierna och vid födokällor.

Häckning

Häckningssäsong
Våren och försommaren, vanligtvis april-juli, beroende på art och geografisk plats.
Bobygge
Häckar i kolonier, ofta på klipphyllor, öar, sanddyner, tak på byggnader eller i våtmarker. Boet är en enkel grop i marken eller en skålformad konstruktion av växtmaterial, fjädrar och annat skräp.
Kullstorlek
2-4 ägg.
Beskrivning av ägg
Vanligtvis 2-4 ägg, olivgröna till bruna med mörka fläckar och streck. Storlek och färg varierar mellan arter.
Ruvningstid
23-30 dagar, beroende på art. Båda föräldrarna ruvar.
Tid till flygfärdighet
35-60 dagar, beroende på art. Ungarna är bobyggare (nidifuga) och lämnar boet kort efter kläckning, men är beroende av föräldrarna för föda under en längre period.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i ruvning, uppfödning och skydd av ungarna. De försvarar boet och ungarna aggressivt.

Var den finns

Kuster och skärgårdar

Utmärkta platser för att observera de flesta måsarter, särskilt under häckningstid och flyttning.

Hamnar och fiskelägen

Måsar samlas ofta här för att söka föda från fiskebåtar och avfall.

Insjöar och floder

Mindre måsarter som fiskmås och skrattmås är vanliga vid inlandsvatten.

Jordbruksmark och soptippar

Större måsarter som gråtrut och havstrut söker ofta föda på dessa platser.

Städer och parker

Måsar har anpassat sig väl till urbana miljöer och kan ses på tak, torg och i parker.

Fälttips

  1. Använd kikare. En bra kikare är avgörande för att se detaljer i fjäderdräkt, näbb och benfärg.
  2. Studera ungfåglar. Ungfåglar kan vara svåra att identifiera. Lär dig de olika åldersklassernas fjäderdräkter för de vanligaste arterna i ditt område.
  3. Lyssna på läten. Måsars läten är distinkta och kan hjälpa till att skilja arter åt, även när de är svåra att se.
  4. Observera i olika ljusförhållanden. Fjäderdräktens färger kan se annorlunda ut beroende på ljuset. Försök att observera fågeln från olika vinklar.
  5. Jämför med kända arter. Om du ser en mås du inte känner igen, jämför den med de vanligaste arterna i området för att notera skillnader i storlek, färg och proportioner.

Liknande arter

Fiskmås

Larus canus

Mindre än gråtrut, med smalare näbb och mer elegant flykt. Har oftast mörkare öga och grönaktiga ben. Vingspetsarna har mer vitt än gråtruten.

Gråtrut

Larus argentatus

Större och kraftigare än fiskmås, med kraftigare näbb och ljusare öga. Rosa ben. Vingspetsarna har mindre vitt än fiskmåsen.

Havstrut

Larus marinus

Den största måsarten. Mycket stor och kraftig med mörk, skiffergrå till svart rygg och vingovansida. Rosa ben och kraftig gul näbb med röd fläck.

Silltrut

Larus fuscus

Medelstor till stor mås med mörk, skiffergrå till svart rygg och vingovansida (mörkare än gråtrut). Gula ben och gul näbb med röd fläck. Varierar i mörkhet beroende på underart.

Skrattmås

Chroicocephalus ridibundus

Betydligt mindre än de flesta Larus-arter. Har ett chokladbrunt huvud under häckningstid (svart hos Larus-arter med mörkt huvud). Röda ben och näbb. Lättare och mer graciös flykt.

Snabba fakta

Familj:
Laridae
Diet:
Allätare
Habitat:
Kustnära, inlandsvatten, urbana miljöer
Socialt beteende:
Mycket sociala, häckar i kolonier
Livslängd:
10-30 år

Roliga fakta

  • Måsar är kända för sin förmåga att anpassa sig till olika miljöer, från vilda kuster till livliga stadskärnor.
  • Vissa måsarter har utvecklat smarta metoder för att få tag på mat, som att släppa musslor på hårda ytor för att krossa dem.
  • Måsar har en komplex social struktur och kommunicerar med ett brett spektrum av läten.
  • Trots att de ofta ses som skadedjur i urbana områden, spelar måsar en viktig ekologisk roll som renhållare.
  • Måsar kan dricka både söt- och saltvatten tack vare speciella saltkörtlar som utsöndrar överskottssalt.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Charadriiformes
Familj
Laridae
Släkte
Larus
Art
Flera arter (spp.)

Utforska Mås (flera arter)

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen