Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen
Öppna appenOm arten
Måsar är en grupp av medelstora till stora sjöfåglar som kännetecknas av sin robusta kroppsbyggnad, långa vingar, kraftiga näbbar och simfötter. De är opportunistiska allätare och återfinns ofta i kustnära områden, vid insjöar och floder, samt i urbana miljöer. Det finns många arter inom släktet Larus, och de uppvisar variationer i storlek, fjäderdräkt och ekologi.
Storlek och livslängd
- Längd
- 25-79 cm (beroende på art)
- Vingbredd
- 61-170 cm (beroende på art)
- Vikt
- 100-2000 g (beroende på art)
- Livslängd
- 10-30 år i det vilda (beroende på art)
- Föda
- Allätare; fisk, kräftdjur, insekter, små däggdjur, fågelungar, ägg, as, avfall, bär och frön.
Fysiska kännetecken
- Fjäderdräkt
- Vuxna måsar har oftast vit kropp, grå eller svart rygg och ovansida av vingarna, med svarta vingspetsar. Huvudet kan vara vitt, grått eller svart beroende på art och säsong. Ungfåglar är ofta brunspräckliga.
- Näbbform
- Kraftig, något nedåtböjd näbb, ofta gul med en röd fläck på undernäbben hos större arter. Mindre arter kan ha mörkare näbbar.
- Ögonfärg
- Varierar mellan arter; mörk, gul eller röd, ofta med en orbitalring.
- Benfärg
- Varierar mellan arter; rosa, gula, grå eller svarta.
- Kännetecken
- Långa vingar, simfötter, kraftig näbb, ofta ljus fjäderdräkt med mörkare rygg och vingspetsar. Flykten är kraftfull med djupa vingslag.
- Ungfågelutseende
- Ungfåglar har en komplex utveckling av fjäderdräkten som kan ta 2-4 år att fullfölja. De är oftast brunspräckliga med mörkare näbb och ögon, och saknar de vuxnas distinkta grå och vita mönster. Fjäderdräkten blir gradvis ljusare för varje ruggning.
- Säsongsförändringar
- Många arter uppvisar säsongsmässiga förändringar i huvudfjäderdräkten. Till exempel kan fiskmåsen ha ett rent vitt huvud under häckningstid och ett streckat grått huvud under vintertid. Svartfiskmåsen har ett svart huvud under häckningstid och ett vitt huvud med mörka fläckar under vintertid.
- Könsdimorfism
- Generellt liten skillnad mellan könen; hanar är ofta något större än honor, men fjäderdräkten är likartad.
Så identifieras
- 1
Storlek och proportioner
Uppskatta fågelns storlek i förhållande till kända arter. Notera näbbens storlek och form, samt vingarnas längd och bredd.
- 2
Fjäderdräkt (vuxen)
Observera ryggens och vingovansidans färg (ljusgrå, mörkgrå, svart). Notera mönstret på vingspetsarna (svart med vita fläckar, helsvart). Huvudets färg under olika säsonger (vitt, streckat, svart).
- 3
Fjäderdräkt (ungfågel)
Ungfåglar är ofta brunspräckliga. Notera mönstret på ryggen, vingarna och stjärten. Hur många år tar det för fågeln att få vuxen fjäderdräkt?
- 4
Näbbens färg och form
Är näbben gul, röd, mörk? Finns det en röd fläck på undernäbben? Är den kraftig eller smal?
- 5
Benens färg
Rosa, gula, grå eller svarta ben är viktiga kännetecken.
- 6
Ögonfärg och orbitalring
Mörka, gula eller röda ögon? Finns det en tydlig orbitalring runt ögat?
- 7
Läten
Lyssna på fågelns rop. De är ofta art-specifika och kan vara avgörande för identifiering.
- 8
Beteende och habitat
Var befinner sig fågeln? Hur beter den sig? Vissa arter föredrar kusten, andra inlandet, och vissa är mer urbana.
Habitat och utbredning
- Biomer
- Kustnära områden, flodmynningar, insjöar, floder, våtmarker, jordbruksmark, städer och soptippar.
- Utbredningsområde
- Global utbredning, med arter som förekommer på alla kontinenter, inklusive Arktis och Antarktis. Många arter är utbredda över norra halvklotet.
- Höjdintervall
- Från havsnivå upp till flera hundra meter över havet, särskilt vid inlandsvatten.
- Föredragna miljöer
- Öppna vattenytor, sandstränder, klippiga kuster, hamnar, fiskebyar, åkrar och urbana miljöer där föda är lättillgänglig.
Beteende
- Aktivitetstid
- Diurna, men kan vara aktiva i skymning och gryning, särskilt vid födosök i urbana miljöer eller vid fiskehamnar.
- Matvanor
- Opportunistiska asätare och rovdjur. De äter fisk, kräftdjur, blötdjur, insekter, maskar, små däggdjur, fågelungar, ägg, as, avfall från människor, samt bär och frön. De kan dyka efter fisk, plocka föda från ytan, eller söka föda på land.
- Socialt beteende
- Mycket sociala fåglar, särskilt under häckningstid då de bildar stora kolonier. Utanför häckningstid samlas de ofta i stora flockar vid födokällor och övernattningsplatser.
- Flygmönster
- Kraftfull och elegant flykt med djupa vingslag. De kan glidflyga på termik och utnyttja vindar över vatten. Ofta ses de sväva högt upp eller patrullera kuster och hamnar.
- Flyttning
- Varierar mellan arter och populationer. Många nordliga populationer är flyttfåglar som övervintrar i mildare klimat, medan sydligare populationer kan vara stannfåglar eller kortflyttare. Flyttningen sker ofta längs kuster och floder.
- Revirbeteende
- Under häckningstid försvarar måsar ett litet revir runt boet aggressivt mot inkräktare, inklusive andra måsar och rovdjur. Utanför häckningstid är de mindre territoriella.
Sång och läten
- Sång
- Måsar har ingen egentlig sång. Deras läten är oftast högljudda och varierande rop.
- Läte
- Ett brett spektrum av läten, inklusive gälla "kja-kja-kja"-rop, djupa "ga-ga-ga"-rop, klagande "mjauande" läten och varningsrop. Lätena varierar mycket mellan arter och situationer (t.ex. varningsrop, kontaktrop, tiggerop).
- När den ljuder
- Vokaliserar året runt, men är särskilt högljudda under häckningstid i kolonierna och vid födokällor.
Häckning
- Häckningssäsong
- Våren och försommaren, vanligtvis april-juli, beroende på art och geografisk plats.
- Bobygge
- Häckar i kolonier, ofta på klipphyllor, öar, sanddyner, tak på byggnader eller i våtmarker. Boet är en enkel grop i marken eller en skålformad konstruktion av växtmaterial, fjädrar och annat skräp.
- Kullstorlek
- 2-4 ägg.
- Beskrivning av ägg
- Vanligtvis 2-4 ägg, olivgröna till bruna med mörka fläckar och streck. Storlek och färg varierar mellan arter.
- Ruvningstid
- 23-30 dagar, beroende på art. Båda föräldrarna ruvar.
- Tid till flygfärdighet
- 35-60 dagar, beroende på art. Ungarna är bobyggare (nidifuga) och lämnar boet kort efter kläckning, men är beroende av föräldrarna för föda under en längre period.
- Föräldraomsorg
- Båda föräldrarna deltar i ruvning, uppfödning och skydd av ungarna. De försvarar boet och ungarna aggressivt.
Var den finns
Kuster och skärgårdar
Utmärkta platser för att observera de flesta måsarter, särskilt under häckningstid och flyttning.
Hamnar och fiskelägen
Måsar samlas ofta här för att söka föda från fiskebåtar och avfall.
Insjöar och floder
Mindre måsarter som fiskmås och skrattmås är vanliga vid inlandsvatten.
Jordbruksmark och soptippar
Större måsarter som gråtrut och havstrut söker ofta föda på dessa platser.
Städer och parker
Måsar har anpassat sig väl till urbana miljöer och kan ses på tak, torg och i parker.
Fälttips
- Använd kikare. En bra kikare är avgörande för att se detaljer i fjäderdräkt, näbb och benfärg.
- Studera ungfåglar. Ungfåglar kan vara svåra att identifiera. Lär dig de olika åldersklassernas fjäderdräkter för de vanligaste arterna i ditt område.
- Lyssna på läten. Måsars läten är distinkta och kan hjälpa till att skilja arter åt, även när de är svåra att se.
- Observera i olika ljusförhållanden. Fjäderdräktens färger kan se annorlunda ut beroende på ljuset. Försök att observera fågeln från olika vinklar.
- Jämför med kända arter. Om du ser en mås du inte känner igen, jämför den med de vanligaste arterna i området för att notera skillnader i storlek, färg och proportioner.
Liknande arter
Fiskmås
Larus canus
Mindre än gråtrut, med smalare näbb och mer elegant flykt. Har oftast mörkare öga och grönaktiga ben. Vingspetsarna har mer vitt än gråtruten.
Gråtrut
Larus argentatus
Större och kraftigare än fiskmås, med kraftigare näbb och ljusare öga. Rosa ben. Vingspetsarna har mindre vitt än fiskmåsen.
Havstrut
Larus marinus
Den största måsarten. Mycket stor och kraftig med mörk, skiffergrå till svart rygg och vingovansida. Rosa ben och kraftig gul näbb med röd fläck.
Silltrut
Larus fuscus
Medelstor till stor mås med mörk, skiffergrå till svart rygg och vingovansida (mörkare än gråtrut). Gula ben och gul näbb med röd fläck. Varierar i mörkhet beroende på underart.
Skrattmås
Chroicocephalus ridibundus
Betydligt mindre än de flesta Larus-arter. Har ett chokladbrunt huvud under häckningstid (svart hos Larus-arter med mörkt huvud). Röda ben och näbb. Lättare och mer graciös flykt.
Snabba fakta
- Familj:
- Laridae
- Diet:
- Allätare
- Habitat:
- Kustnära, inlandsvatten, urbana miljöer
- Socialt beteende:
- Mycket sociala, häckar i kolonier
- Livslängd:
- 10-30 år
Roliga fakta
- Måsar är kända för sin förmåga att anpassa sig till olika miljöer, från vilda kuster till livliga stadskärnor.
- Vissa måsarter har utvecklat smarta metoder för att få tag på mat, som att släppa musslor på hårda ytor för att krossa dem.
- Måsar har en komplex social struktur och kommunicerar med ett brett spektrum av läten.
- Trots att de ofta ses som skadedjur i urbana områden, spelar måsar en viktig ekologisk roll som renhållare.
- Måsar kan dricka både söt- och saltvatten tack vare speciella saltkörtlar som utsöndrar överskottssalt.
Vetenskaplig klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Charadriiformes
- Familj
- Laridae
- Släkte
- Larus
- Art
- Flera arter (spp.)
Utforska Mås (flera arter)
Identifiera fåglar var som helst
Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.