Nordlig härmtrast

Om arten

Den nordliga härmtrasten är en medelstor tätting känd för sin anmärkningsvärda förmåga att härma läten från andra fåglar och till och med andra djur och ljud i omgivningen. Den har en relativt slank kroppsbyggnad, lång stjärt och starka ben. Denna art är utbredd och välkänd i Nordamerika, där den ofta syns i urbaniserade områden och trädgårdar, samt i mer naturliga buskmarker. Dess sång är en komplex blandning av upprepade fraser och imitationer, vilket gör den till en av de mest framstående sångarna i Nordamerika. Det är en intelligent och ofta aggressiv fågel, särskilt under häckningssäsongen när den försvarar sitt revir med stor intensitet.

Storlek och livslängd

Längd

20-28 cm

Vingbredd

31-38 cm

Vikt

45-58 g

Livslängd

Typiskt 8-10 år i det vilda, med möjlighet att leva längre under optimala förhållanden (upp till 15 år har observerats i fångenskap).

Föda

Allätare. Födan består huvudsakligen av insekter som gräshoppor, skalbaggar, myror och spindlar under sommarhalvåret. Under hösten och vintern skiftar kosten mot frukter och bär från buskar och träd som rönn, lagerbär och giftmurgröna. De kan även äta nektar från blommor.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Vuxna individer har grå till gråbrun ovansida och blekare, nästan vitaktig, undersida. Vitt på stjärtens yttre fjädrar är tydligt vid flykt. De har framträdande vita vingfläckar på handvingen, som är särskilt synliga under flygning och vid vingslagen. Dessa vita vingfläckar är ett av de mest karakteristiska kännetecknen. Ingen signifikant variation mellan häcknings- och icke-häckningsdräkt.

Näbbform

Smal, lätt nedåtböjd näbb som är svartaktig och med en antydan till ljusare bas.

Ögonfärg

Gulorange till ljust bärnstensfärgad iris.

Benfärg

Mörkgrå till svartaktiga ben och fötter.

Kännetecken

Lång stjärt med vita ytterkanter. De vita vingfläckarna på vingen är mycket iögonfallande, särskilt i flykt eller när fågeln sträcker ut vingarna aggressivt under revirförsvar. Den tunna svarta ögonlinjen är också ett kännetecken.

Ungfågelutseende

Ungfåglar liknar vuxna men har ofta en mer fläckig eller streckad undersida, särskilt på bröstet, med gråaktiga streck. Deras fjäderdräkt är generellt sett lite mattare och mindre kontrasterande än de vuxnas.

Säsongsförändringar

Plumage förblir i stort sett oförändrat året om. Mindre slitage på fjädrarna kan förekomma mot slutet av häckningssäsongen innan ruggningen.

Könsdimorfism

Ingen påtaglig sexuell dimorfism i fjäderdräkten. Hanar och honor är i stort sett identiska till utseendet. Hanar kan vara något större men skillnaden är minimal och svår att observera i fält.

Så identifieras

1. 1

   Plumage och färg

   Grå ovansida och vit undersida, utan streckning. Notera den gråa nyansen över ryggen och den rena vita undersidan.

2. 2

   Vingfläckar

   De framträdande vita vingfläckarna på handen är det mest distinkta kännetecknet, särskilt i flykt eller när fågeln vingslår. De syns även när fågeln sitter, som ett vitt fält i den mörkare vingen.

3. 3

   Stjärt

   Lång stjärt med tydliga vita yttre stjärtfjädrar, synliga speciellt vid flykt och när fågeln landar.

4. 4

   Sång

   Dess mycket varierande och upprepande sång, med imitationer av andra fågelarter och ljud, är unikt och ofta det första tecknet på dess närvaro.

5. 5

   Beteende

   Dess aggressiva försvar av revir, inklusive dykningar mot inkräktare, och det distinkta vingslagandet i marken är särpräglade beteenden.

Habitat och utbredning

Biomer

Tempererade skogar, subtropiska buskmarker, öknar, stadsmiljöer och jordbrukslandskap.

Utbredningsområde

Främst Nordamerika, från södra Kanada genom USA, Mexiko, Karibien och Centralamerika. Ofta en permanent invånare i större delen av sitt utbredningsområde.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till cirka 2 000 meter i vissa delar av sitt utbredningsområde, men vanligast i lägre, öppna landskap.

Föredragna miljöer

Föredrar öppna områden med buskage och spridda träd, såsom savanner, buskmarker, skogsbryn, trädgårdar, parker, fruktodlingar och förorter. De trivs väl i områden som är påverkade av människan och där det finns en blandning av öppna gräsytor och tätare vegetation för skydd och bobyggnad.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv. Känd för att sjunga även under natten, särskilt under fullmåneperioder och under häckningssäsongen, vilket kan vara för att locka partners eller markera revir.

Matvanor

Söker föda på marken eller i låga buskar. De kan springa, hoppa eller flyga ner från en utkiksplats för att fånga insekter. Under vintern äter de bär och frukter direkt från växterna. De har även observerats flyga upp i luften för att fånga flygande insekter. Kända för att ibland 'vingslå' för att skrämma upp insekter eller för att signalera hot under revirförsvar.

Socialt beteende

Vanligtvis solitära eller i par. De kan vara mycket aggressiva mot inkräktare, inklusive människor och andra djur, särskilt under häckningssäsongen när de försvarar sina bon och ungar. Utanför häckningssäsongen kan de samlas i lösa grupper kring rikliga födokällor.

Flygmönster

Flykten är stark och rak med snabba vingslag, ofta i korta, snabba skutt mellan buskar eller träd. De vita vingfläckarna är mycket framträdande under flygning. I parningsleken kan hanar utföra en "hopp-flygning" där de lyfter upp från marken med utbredda vingar och sedan landar igen.

Flyttning

Den nordliga härmtrasten är i huvudsak en stannfågel i större delen av sitt utbredningsområde. Populationer i de nordligaste delarna av utbredningsområdet (södra Kanada och norra USA) kan genomföra korta flyttningar söderut under vintern. Övergripande är majoriteten av populationen icke-migratorisk.

Revirbeteende

Mycket territoriell, särskilt under häckningssäsongen. De försvarar aggressivt sitt revir mot andra fåglar, katter, ormar, och till och med människor som kommer för nära boet. De dyker, vingslår och skriker åt inkräktare.

Häckning

Häckningssäsong

Varierar geografiskt, men oftast från februari till september. Flest kullar läggs mellan april och augusti. Kan ha 2-3 kullar per säsong i de södra delarna av utbredningsområdet.

Bobygge

Honan bygger boet, oftast i en tät buske eller ett litet träd, 1-3 meter över marken. Boet är en skålformad konstruktion av kvistar, gräs, löv, rötter och andra växtmaterial, ofta förstärkt med skräp som garn, papper eller plast, och fodrat med finare material som rottrådar och hår. Båda föräldrarna försvarar boet aggressivt.

Kullstorlek

Varierar mellan 2-6 ägg, men 3-5 är det vanligaste.

Beskrivning av ägg

Äggen är ovala till formen, ljusblå till blågröna med oregelbundna rödbruna eller mörkbruna fläckar och prickar, särskilt tätare vid den trubbiga änden.

Ruvningstid

11-14 dagar, utförs huvudsakligen av honan.

Tid till flygfärdighet

11-13 dagar efter kläckning. Ungarna kan flyga korta sträckor men är beroende av föräldrarna för föda i ytterligare flera veckor.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna matar ungarna och försvarar boet. Hanen kan påbörja bygget av ett andra bo medan honan fortfarande matar den första kullen, vilket ökar antalet framgångsrika kullar per säsong. Efter att ungarna flugit ut fortsätter föräldrarna att mata dem under en period, även om detta gradvis minskar när ungarna blir mer självständiga.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter sången. Det enklaste sättet att hitta en nordlig härmtrast är att lyssna efter dess varierade och repetitiva sång. Leta efter fågeln sittandes på en hög, exponerad gren eller antenn.
2. Tid på dygnet. De är aktiva under dagen men är även kända för att sjunga nattetid, särskilt under fullmåne eller under häckningssäsongen. Nattlig sång är ett säkert tecken.
3. Se upp för revirbeteende. Om du ser en fågel som aggressivt dyker mot andra fåglar, katter eller dig själv, är det troligtvis en härmtrast som försvarar sitt bo eller ungar.
4. Kolla efter vita vingfläckar. Håll utkik efter de distinkta vita vingfläckarna när fågeln flyger eller vingslår. Detta är ett utmärkt fältkännetecken.

Liknande arter

Snabba fakta

Utbredning:

Nordamerika, Centralamerika, Karibien

Diet:

Insekter och bär/frukt

Kullstorlek:

2-6 ägg

Sångrepertoar:

50-200 unika imitationer

Livslängd:

Upp till 15 år

Territorialitet:

Mycket aggressiv under häckning

Roliga fakta

• Den nordliga härmtrasten är delstatsfågel för fem amerikanska delstater: Arkansas, Florida, Mississippi, Tennessee och Texas.
• En enda nordlig härmtrast har observerats kunna härma upp till 200 olika sånger från andra fågelarter, och även mekaniska ljud som mobiltelefoner eller bilalarm.
• Hanar som har ett större sångrepertoar har visat sig vara mer framgångsrika i att attrahera honor och häcka tidigare på säsongen.
• Deras aggressiva beteende för att skydda sina bon är så uttalat att de ibland har attackerat katter, hundar och till och med människor som kommer för nära.
• De har en unik vana att ibland lyfta sina vingar i en serie ryckiga rörelser när de söker föda på marken, vilket man tror skrämmer upp insekter eller signalerar territoriellt beteende.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Passeriformes

Familj

Mimidae

Släkte

Mimus

Art

M. polyglottos

Utforska Nordlig härmtrast