Birdby LogoBirdby

Hussparv

Livskraftig (Least Concern)

Passer domesticus (exempel, hussparv)

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Hussparven är en liten, robust tätting som är starkt associerad med mänskliga bosättningar. Den är känd för sin anpassningsförmåga och har spridit sig över stora delar av världen tack vare mänsklig aktivitet. Hanen är distinkt med sin grå hjässa, kastanjebruna nacke och svarta haklapp, medan honan är mer diskret brunaktig. Den är en social fågel som ofta ses i flockar.

Storlek och livslängd

Längd
14-16 cm
Vingbredd
21-25 cm
Vikt
24-39 g
Livslängd
3-5 år (upp till 13 år i undantagsfall)
Föda
Allätare (främst frön, spannmål, insekter, hushållsavfall)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Hanen har grå hjässa, kastanjebrun nacke, svart haklapp och svarta streck genom ögat. Ryggen är brunstreckad och undersidan gråvit. Honan och ungfåglarna är mer enfärgat brungrå med en ljusare undersida och en otydlig ögonbrynsstreck.
Näbbform
Kort, konisk och kraftig näbb, anpassad för att krossa frön. Färgen är mörkgrå till svart hos hanen under häckningstid, ljusare hos honan och utanför häckningstid.
Ögonfärg
Mörkbrun
Benfärg
Brunrosa till ljusbrun
Kännetecken
Hanens distinkta teckning med grå hjässa, kastanjebrun nacke och svart haklapp är mycket karaktäristisk. Honans mer anonyma utseende kan förväxlas med andra sparvar, men dess robusta kroppsform och association med bebyggelse är goda ledtrådar.
Ungfågelutseende
Ungfåglar liknar honan men har ofta en mjukare, mer diffus teckning och en gulaktig näbbrot. De saknar hanens svarta haklapp och grå hjässa.
Säsongsförändringar
Hanens svarta haklapp och näbb blir mer intensivt svarta under häckningssäsongen. Utanför häckningstid kan haklappen vara något blekare och näbben ljusare.
Könsdimorfism
Tydlig. Hanen är mer färggrann med grå hjässa, kastanjebrun nacke och svart haklapp. Honan är mer diskret, övervägande brunaktig med en ljusare undersida och saknar hanens distinkta huvudteckning.

Så identifieras

  1. 1

    Hane: Huvudteckning

    Leta efter den grå hjässan, den kastanjebruna nacken och den svarta haklappen. Detta är det mest utmärkande kännetecknet för hanen.

  2. 2

    Hane: Rygg och undersida

    Den streckade bruna ryggen och den gråvita undersidan kompletterar hanens utseende.

  3. 3

    Hona/Ungfågel: Färg

    De är mer enfärgat brungrå, med en ljusare undersida och en otydlig ljusare ögonbrynsstreck. Saknar hanens distinkta färger.

  4. 4

    Beteende

    Hussparvar är ofta sociala, högljudda och ses ofta i flockar nära mänsklig bebyggelse. De är orädda och kan komma nära människor.

  5. 5

    Läte

    Det karakteristiska 'tjirp'-lätet är ett mycket bra identifieringskännetecken, även när fågeln inte syns tydligt.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade, subtropiska och tropiska biomer, främst i anslutning till mänsklig bebyggelse.
Utbredningsområde
Ursprungligen Europa, Asien och Nordafrika. Introducerad och etablerad i Nord- och Sydamerika, Australien, Nya Zeeland och delar av Afrika söder om Sahara, vilket gör den till en av världens mest spridda fågelarter.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 4500 meter i Himalaya, men vanligast i låglänta områden nära människor.
Föredragna miljöer
Städer, byar, jordbrukslandskap, gårdar, parker och trädgårdar. Föredrar områden med tillgång till mat, skydd och häckningsplatser i byggnader eller täta buskage.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv (diurnal).
Matvanor
Födosöker främst på marken, men kan även plocka insekter från vegetation. Äter en stor variation av frön, spannmål, knoppar, bär, insekter och larver. Är en opportunistisk asätare och utnyttjar ofta hushållsavfall och matrester.
Socialt beteende
Mycket social fågel som ofta ses i flockar, särskilt utanför häckningstid. Häckar ofta i lösa kolonier. Kommunicerar flitigt med varandra.
Flygmönster
Snabb, direkt och något ryckig flykt med snabba vingslag. Flyger sällan långa sträckor utan håller sig ofta nära skydd.
Flyttning
Stannfågel i större delen av sitt utbredningsområde. Vissa populationer i norra delar kan göra kortare förflyttningar söderut under stränga vintrar, men ingen regelbunden långdistansflyttning.
Revirbeteende
Hanar försvarar ett litet område runt boet under häckningssäsongen, men är annars inte särskilt territoriella. Flockar kan försvara gemensamma födosöksområden.

Sång och läten

Sång
Hussparvens sång är inte en melodiös sång utan snarare en serie av snabba, upprepade 'tjirp'-ljud. Den kan variera i intensitet och hastighet, men saknar komplexitet.
Läte
Det vanligaste lätet är ett kort, skarpt 'tjirp' eller 'tjipp'. De har även ett mer upphetsat 'tjirr-up' eller 'tjirr-it' vid varning eller interaktioner. Ungfåglar tigger med ett gällt 'tji-tji-tji'.
När den ljuder
Vokaliserar året runt, men mest intensivt under häckningssäsongen på våren och sommaren. Hanar sjunger ofta från takåsar eller andra höga punkter för att attrahera honor och markera revir.

Häckning

Häckningssäsong
Mars till augusti, med variation beroende på geografisk plats och klimat. Ofta 2-3 kullar per säsong.
Bobygge
Bygger skrymmande, oordnade bon av gräs, kvistar, fjädrar, snören och annat material. Boet placeras ofta i håligheter i byggnader (takpannor, väggsprickor), holkar, täta buskar eller träd. Kan även ta över svalbon.
Kullstorlek
3-7 ägg, vanligast 4-5.
Beskrivning av ägg
3-7 ägg per kull. Äggen är vita, gråvita eller grönvita med grå eller bruna fläckar och prickar, ofta tätare i den trubbiga änden. Storlek ca 20 x 14 mm.
Ruvningstid
10-14 dagar, utförs främst av honan men hanen kan också bidra.
Tid till flygfärdighet
14-17 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i bobygge, ruvning (främst honan) och matning av ungarna. Ungarna är beroende av föräldrarna en tid efter att de lämnat boet.

Var den finns

Städer och byar

Överallt där det finns mänsklig bebyggelse, från stadskärnor till små byar.

Gårdar och jordbrukslandskap

Vanliga vid ladugårdar, silos och andra byggnader där det finns tillgång till spannmål och skydd.

Parker och trädgårdar

Särskilt om det finns buskar, träd och tillgång till fågelmatare.

Fälttips

  1. Lyssna efter lätet. Hussparvens 'tjirpande' är mycket karaktäristiskt och ofta det första man lägger märke till. Lyssna efter det i bebyggda områden.
  2. Titta nära byggnader. De föredrar att vistas nära byggnader, på tak, i buskar intill hus eller på marken under fågelmatare.
  3. Observera flockbeteende. Hussparvar är sällan ensamma. Om du ser en, titta runt – det finns förmodligen fler i närheten.
  4. Använd fågelmatare. De är frekventa besökare vid fågelmatare, särskilt under vintern, och är lätta att observera där.

Liknande arter

Pilfink

Passer montanus

Pilfinken har en distinkt brun hjässa (inte grå), en svart kindfläck (som hussparven saknar) och två tydliga vita vingband (hussparven har ett otydligare). Honan och hanen hos pilfinken är lika, till skillnad från hussparven.

Gråsparv (honan)

Passer domesticus

Hussparvhonan kan förväxlas med andra bruna småfåglar. Hon saknar hanens distinkta teckning. Jämfört med pilfinkhonan saknar hon den svarta kindfläcken och har en mer enfärgad brun hjässa (inte kastanjebrun som pilfinken).

Fältsparv

Emberiza rustica

Fältsparven är en annan art, men kan ibland förväxlas med sparvar. Den är dock slankare, har en mer upprätt hållning, en mer komplex sång och en annorlunda huvudteckning med tydliga streck. Den är också mindre knuten till mänsklig bebyggelse.

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:
Passer domesticus
Familj:
Passeridae (Sparvfåglar)
Storlek:
14-16 cm
Diet:
Allätare (frön, insekter, avfall)
Habitat:
Mänsklig bebyggelse
Migration:
Stannfågel
Status:
Livskraftig

Roliga fakta

  • Hussparven är en av världens mest spridda fågelarter, tack vare sin förmåga att anpassa sig till mänskliga miljöer och sin spridning med människan.
  • I vissa delar av världen, särskilt i Europa, har hussparvpopulationerna minskat drastiskt under de senaste decennierna, vilket har lett till oro trots artens globala livskraftiga status.
  • De är kända för att vara mycket opportunistiska och kan äta nästan vad som helst, inklusive brödsmulor, pommes frites och andra matrester från människor.
  • Hussparvar kan häcka upp till tre gånger per säsong, vilket bidrar till deras framgångsrika spridning.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Passeridae
Släkte
Passer
Art
Passer domesticus

Utforska Hussparv

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen