Birdby LogoBirdby

Gråsparv

Livskraftig (Least Concern)

Passer domesticus (exempelvis)

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Gråsparven är en liten, robust tätting som är välkänd för sin nära association med mänskliga bosättningar. Den är en av världens mest spridda fågelarter och har anpassat sig exceptionellt väl till urbana och agrara miljöer. Dess utbredning är global, till stor del tack vare mänsklig introduktion.

Storlek och livslängd

Längd
14-16 cm
Vingbredd
21-25 cm
Vikt
24-39 g
Livslängd
3-7 år (upp till 13 år i undantagsfall)
Föda
Allätare (främst frön, spannmål, insekter, hushållsavfall)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Hanen har en grå hjässa, kastanjebruna nack- och sidhalsband, svarta kinder och haklapp, grå undersida och brunstreckad rygg. Honan är mer diskret färgad med en brunaktig ovansida, gråbrun undersida och en tydlig ljus ögonbrynsrand. Juveniler liknar honor men är ofta mattare i färgerna.
Näbbform
Kort, konisk och kraftig näbb, anpassad för att krossa frön. Svart hos hanen under häckningstid, annars mörkbrun. Brunaktig hos honan.
Ögonfärg
Mörkbrun
Benfärg
Ljusbrun till rosaaktig
Kännetecken
Hanens distinkta grå hjässa, svarta haklapp och kastanjebruna nacke. Honans ljusa ögonbrynsrand och mer enhetligt bruna färg. Deras robusta kroppsbyggnad och korta stjärt.
Ungfågelutseende
Liknar honan men har en mattare och mindre definierad fjäderdräkt. Den ljusa ögonbrynsranden är ofta mindre framträdande.
Säsongsförändringar
Få tydliga säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Hanens svarta haklapp kan se större ut under häckningstid på grund av slitage av ljusare fjäderkanter.
Könsdimorfism
Tydlig. Hanen är mer färggrann med kontrasterande färger (grått, svart, brunt), medan honan är mer dämpad och brunaktig.

Så identifieras

  1. 1

    Hanens huvudteckning

    Leta efter den grå hjässan, det kastanjebruna nackbandet och den svarta haklappen som sträcker sig ner på bröstet. Kinderna är vita.

  2. 2

    Honans fjäderdräkt

    Honan är mer diskret brunaktig med en tydlig ljus ögonbrynsrand som är ett bra fältkännetecken. Saknar hanens kontrasterande färger.

  3. 3

    Beteende och habitat

    Gråsparvar är nästan alltid nära mänskliga bosättningar. De är sociala, högljudda och ofta orädda. Sök dem i trädgårdar, parker, vid byggnader och fågelbord.

  4. 4

    Läte

    Det karaktäristiska 'tjirp'-lätet är ett mycket bra identifieringskännetecken, även när fågeln inte syns tydligt.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade, subtropiska och tropiska biomer. Främst antropogena miljöer.
Utbredningsområde
Ursprungligen Europa, Asien och Nordafrika. Introducerad och nu globalt spridd i Nord- och Sydamerika, Australien, Nya Zeeland, södra Afrika och många öar.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 4500 meter i Himalaya.
Föredragna miljöer
Städer, byar, jordbrukslandskap, gårdar och andra områden med mänsklig närvaro. Sällan i täta skogar eller vidsträckta, obebodda områden.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv (diurnal).
Matvanor
Söker föda på marken, i buskar och vid fågelbord. Äter frön (särskilt spannmål), insekter (särskilt under häckningstid för att mata ungar), knoppar, bär och hushållsavfall. Kan vara aggressiv vid födokällor.
Socialt beteende
Mycket sociala fåglar som ofta ses i flockar, särskilt utanför häckningssäsongen. Häckar ofta i lösa kolonier. Kan vara aggressiva mot andra fåglar vid födokällor och boplatser.
Flygmönster
Snabb, direkt och något ryckig flykt med snabba vingslag. Flyger ofta i korta sträckor mellan skyddade platser.
Flyttning
Stannfågel i större delen av sitt utbredningsområde. Vissa populationer i norra delar kan göra korta förflyttningar söderut under stränga vintrar, men ingen regelbunden långdistansflyttning.
Revirbeteende
Hanar försvarar ett litet område runt boet under häckningssäsongen, men är annars inte starkt territoriella i stora områden.

Sång och läten

Sång
Gråsparvens sång är inte en melodiös sång utan snarare en serie av snabba, upprepade och ibland varierande kvittrande ljud. Den kan beskrivas som ett 'tjirp-tjirp-tjirp' eller 'tje-tje-tje'.
Läte
Det vanligaste lätet är ett kort, skarpt och metalliskt 'tjirp' eller 'tjipp'. Används som kontaktläte, varningsläte och vid interaktioner inom flocken.
När den ljuder
Vokaliserar året runt, men mest intensivt under häckningssäsongen på våren och sommaren.

Häckning

Häckningssäsong
Mars till augusti, med topp i april-juli. Kan ha 2-3 (ibland upp till 4) kullar per säsong.
Bobygge
Bygger skrymmande, oordnade bon av gräs, kvistar, fjädrar, snören och annat material. Placeras ofta i håligheter i byggnader (takpannor, ventiler, väggsprickor), holkar, buskar eller träd. Båda föräldrarna bygger boet.
Kullstorlek
3-7 ägg
Beskrivning av ägg
3-7 ägg (vanligen 4-5). Vita, gråvita eller grönvita med gråaktiga eller brunaktiga fläckar och prickar, ofta tätare i den bredare änden.
Ruvningstid
10-14 dagar (främst honan ruvar, men hanen kan avlösa kortvarigt).
Tid till flygfärdighet
14-17 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar aktivt i ruvning (främst honan) och matning av ungarna. Ungarna är beroende av föräldrarna en tid efter att de lämnat boet.

Var den finns

Städer och byar

Mycket vanliga i urbana och semi-urbana områden, särskilt runt byggnader, torg och parker.

Jordbrukslandskap

Förekommer rikligt på gårdar, i ladugårdar och vid spannmålslager.

Trädgårdar och fågelbord

En av de vanligaste besökarna vid fågelbord och i trädgårdar där det finns mat och skydd.

Fälttips

  1. Lyssna efter lätet. Gråsparvens 'tjirp'-läte är mycket distinkt och ofta det första tecknet på dess närvaro.
  2. Sök nära människor. De är sällan långt från mänsklig aktivitet. Titta på hustak, fönsterbrädor, buskar nära hus och på marken där mat kan finnas.
  3. Fågelbord. Ett fågelbord med frön är en nästan garanterad plats att se gråsparvar, ofta i större grupper.
  4. Observera flockbeteende. De rör sig ofta i små flockar. Att hitta en indikerar ofta att fler finns i närheten.

Liknande arter

Pilfink

Passer montanus

Pilfinken har en tydlig brun hjässa (inte grå som gråsparvshanen), en svart kindfläck och två vita vingband. Könen är lika. Gråsparvshanen har grå hjässa och svart haklapp, honan är mer otecknad brunaktig.

Grönfink

Chloris chloris

Grönfinken är större, har en kraftigare näbb och tydliga gula inslag i vingar och stjärt, särskilt hos hanen. Gråsparven saknar dessa gula tecken och är mer brun-grå i färgerna.

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:
Passer domesticus
Familj:
Passeridae (Sparvfåglar)
Status:
Livskraftig (Least Concern)
Diet:
Allätare
Habitat:
Mänskliga bosättningar
Migration:
Stannfågel

Roliga fakta

  • Gråsparven är en av de mest spridda fågelarterna i världen, till stor del tack vare mänsklig introduktion till nya kontinenter.
  • Den har en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig till olika klimat och födokällor, vilket bidragit till dess globala framgång.
  • I vissa delar av Europa har gråsparvspopulationerna minskat drastiskt under de senaste decennierna, särskilt i städer, av oklar anledning men troligen kopplat till förändringar i livsmiljö och födotillgång.
  • Gråsparvar kan bilda stora sovflockar under vintern, ibland med tusentals individer, för att hålla värmen.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Passeridae
Släkte
Passer
Art
Passer domesticus

Utforska Gråsparv

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen