Birdby LogoBirdby
Fasan (Phasianus colchicus)

Fasan

Livskraftig (LC) enligt IUCN:s rödlista. Beståndet är stabilt och arten gynnas av utsättning för jakt.

Phasianus colchicus

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Fasanen är en stor marklevande fågel, ursprungligen från Asien, men numera vitt spridd över världen som jaktvilt och naturaliserad art. Hanen är känd för sin glänsande och brokiga fjäderdräkt, långa stjärt, och distinkta "kuckeliluu"-rop. Honan är betydligt mer diskret färgad i bruna toner. De är skickliga på att springa och föredrar att gömma sig i tät vegetation snarare än att flyga, men kan flyga snabbt över korta sträckor. De är opportunistiska allätare och anpassar sig väl till olika habitat så länge det finns tillräckligt med skydd och föda.

Storlek och livslängd

Längd
Hanar: 60-89 cm (inklusive stjärt som är 35-55 cm), Honor: 50-63 cm (inklusive stjärt som är 20-25 cm)
Vingbredd
70-90 cm
Vikt
Hanar: 0.9-1.9 kg, Honor: 0.7-1.2 kg
Livslängd
Oftast 1-3 år, men upp till 7 år i fångenskap
Föda
Allätare. Främst frön, spannmål, bär, rötter, insekter, maskar, sniglar och små ödlor eller ormar. Födosöker på marken genom att krafsa och picka.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Hanen är praktfull med en glänsande grönblå huvud och hals med metallisk lyster, ofta med en röd bar fläck runt ögat (lof). Kragen är vit hos många underarter. Kroppen är kopparröd till brunröd med guldiga skiftningar och mörkare fläckar. De långa stjärtfjädrarna är tvärrandiga i brunt och svart. Honans fjäderdräkt är mer anspråkslös, fläckigt brunaktig med mörkare markeringar, vilket ger god kamouflage. Hon har en kortare stjärt.
Näbbform
Kort, kraftig och konisk, anpassad för att picka upp frön och insekter.
Ögonfärg
Brungul till brun
Benfärg
Gråbruna, kraftiga, med små sporrutskott hos hanen.
Kännetecken
Hanens distinkta fjäderdräkt, långa stjärt och röda lober (hudflikar runt ögonen) är omisskännliga. Honan kan vara svårare att identifiera men hennes storlek och markbundna beteende skiljer henne från de flesta andra hönfåglar utom möjligen den mindre järpen.
Ungfågelutseende
Ungfåglarna liknar honorna men är generellt mattare i färgerna. Unga hanar börjar utveckla sin praktdräkt under första hösten men når full mognad först under andra året.
Säsongsförändringar
Plumaget är generellt stabilt året om. Hanarnas färger kan verka mer intensiva under häckningssäsongen för att locka honor. Ingen tydlig skillnad mellan häcknings- och icke-häckningsdräkt förutom graden av färgintensitet.
Könsdimorfism
Mycket uttalad. Hanarna är större, mer färgglada och har lång stjärt. Honorna är mindre, kamouflagefärgade och har kortare stjärt.

Så identifieras

  1. 1

    Storlek och kroppsform

    Fasanen är en stor och långsträckt hönsfågel, särskilt hanen med sin mycket långa stjärt. Ett markant attribut.

  2. 2

    Hanens fjäderdräkt

    Den glänsande gröna och röda fjäderdräkten, de röda loberna runt ögat och den vita kragen (om den finns, varierar med underarter) är omisskännliga fältkännetecken.

  3. 3

    Honans fjäderdräkt

    Mer kamouflerande bruna och fläckiga färger, men fortfarande större än de flesta andra hönfåglar. Den relativt långa (men kortare än hanens) stjärten är också ett bra kännetecken.

  4. 4

    Läte

    Hanens explosiva "kuck-kuck" följt av vingslag är mycket distinkt och hjälper ofta att lokalisera fågeln innan den syns.

  5. 5

    Beteende

    Markbundet levnadssätt, tendensen att springa vid fara, och den tunga, bullriga uppflygningen är typiska beteenden.

Habitat och utbredning

Biomer
Tempererade lövfällande skogar, buskmarker, gräsmarker, jordbrukslandskap
Utbredningsområde
Ursprunglig i Asien (Kaukasus till Japan) men introducerad och naturaliserad i stora delar av Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till cirka 3 000 meter i vissa delar av Asien, men mestadels i lågland och kuperad terräng.
Föredragna miljöer
Föredrar öppet landskap med åkrar, ängar och betesmarker, varvat med täta buskage, bryn, små skogsdungar eller vassområden som erbjuder skydd och skyddad nattplats. Vattenkällor i närheten är också viktiga.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiv, mest aktiv under tidig morgon och sen eftermiddag.
Matvanor
Födosöker främst på marken med huvud och hals sänkt. Krafsar med fötterna för att blotta föda. Äter opportunistiskt ett brett spektrum av vegetabilisk och animalisk föda.
Socialt beteende
Vanligtvis solitära eller lever i små grupper utanför häckningssäsongen, ofta könsuppdelat. Under häckningen är hanarna territoriella och polygyma, samlar en "harems" av flera honor.
Flygmönster
Föredrar att springa för att undkomma fara, men kan göra explosiva, bullriga och relativt raka flygningar över kortare sträckor med snabba vingslag. Flyger sällan långa sträckor.
Flyttning
Icke-flyttfågel, stannar i samma område året runt under förutsättning att föda och skydd finns tillgängligt. Kortare förflyttningar kan ske lokalt vid födobrist.
Revirbeteende
Hanar är mycket territoriella under häckningssäsongen och försvarar sitt revir aggressivt mot andra hanar genom hot och strider. Revir innehåller ofta flera honor.

Sång och läten

Sång
Hanens mest karakteristiska läte är ett plötsligt, skrovligt, explosivt "kuck-kuck" eller "ko-kååk" som följs av ett snabbt vingslag. Detta utförs ofta från en upphöjd plats eller vid marken, särskilt under häckningssäsongen för att markera revir eller locka honor.
Läte
Honan har ett mjukare, klagande "gwit-gwit" eller "kek-kek" som varningsläte eller för att samla kycklingar. Båda könen ger ifrån sig olika varningsläten vid fara.
När den ljuder
Hanarnas spelläten hörs främst under våren, från mars till juni, särskilt i gryningen och skymningen. Varningsläten kan höras året runt vid behov.

Häckning

Häckningssäsong
April till juli, med topp i maj.
Bobygge
Boet är en enkel grop på marken, ofta väl dold under buskar, i högt gräs eller i kanten av ett fält. Byggs av honan och fodras sparsamt med grässtrån, löv och ibland några fjädrar.
Kullstorlek
Vanligtvis 8-15 ägg, men upp till 20 ägg kan förekomma, särskilt vid utsättning i fångenskap eller om boet parasiteras av andra honor.
Beskrivning av ägg
8-15 ägg, olivgröna till ljust brunaktiga, enfärgade och utan fläckar. Glänsande yta.
Ruvningstid
22-27 dagar, huvudsakligen utförd av honan.
Tid till flygfärdighet
Kycklingarna är borymmare och lämnar boet strax efter kläckning. De kan flyga kortare sträckor redan efter 12-14 dagar och är självständiga vid 10-12 veckors ålder.
Föräldraomsorg
Endast honan tar hand om äggen och kycklingarna. Hon försvarar dem aggressivt och guidar dem till föda och skydd.

Var den finns

Jordbrukslandskap

Särskilt områden med åkrar varvat med buskage, häckar och skogsdungar.

Vassbälten och strandskog

Ger utmärkt skydd och föda, särskilt under vintern och natten.

Parkområden och stora trädgårdar

Om det finns tillräckligt med skyddande vegetation kan fasaner etablera sig även i närheten av mänsklig bebyggelse.

Fälttips

  1. Lyssna på hanens rop. Under våren, särskilt tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen, är hanens rop en av de bästa indikatorerna på närvaro. Lyssna efter det karakteristiska "kuck-kuck".
  2. Sök i skyddad vegetation. Fasaner är skygga. Leta längs skogsbryn, i täta buskage, i högt gräs eller i kanterna av vassområden. De är ofta svåra att se tills de plötsligt flyger upp.
  3. Spana under gryning och skymning. Fasaner är som mest aktiva under dessa tider då de söker föda på öppnare ytor innan de drar sig tillbaka till skydd för natten.
  4. Spåra i snö. Under vintern kan fasanens karaktäristiska fotspår i snön leda dig till deras uppehållsplatser.

Liknande arter

Järpe

Tetrastes bonasia

Järpen är betydligt mindre än fasanen, lever i mer slutna skogar och har inte den långa stjärten eller hanens praktfulla färger. Dess läte är ett mer visslande "tsi-tsi-tsi".

Större tjäder

Tetrao urogallus

Tjädern är betydligt större och kraftigare än fasanen och finns i gamla barrskogar. Hanen är nästan helt svart med rött ögonbryn och har en tjock, solfjäderformad stjärt. Har en helt annan silhuett och habitatpreferens.

Rapphöna

Perdix perdix

Rapphönan är betydligt mindre och mer kompakt än fasanen, med rundare kropp och kortare stjärt. Lever i öppna jordbrukslandskap och har ett tydligt hästligt läte ("kirr-ik").

Snabba fakta

Vetenskapligt namn:
Phasianus colchicus
Medellivslängd:
1-3 år i det vilda
Specialdiet:
Opportunistisk allätare
Social struktur:
Hanar territoriella och polygyma under häckning; flockar utanför häckning
Flyttfågel:
Nej, stannfågel
Status IUCN:
Livskraftig (LC)

Roliga fakta

  • Fasanen är en av världens mest spridda hönsfåglar, tack vare människans introduktion som jaktvilt.
  • Det finns över 30 underarter av fasan, vilket resulterar i en stor variation i hanarnas fjäderdräkt, särskilt när det gäller närvaron av en vit halsring.
  • En hanfasan kan klara av att para sig med upp till ett halvt dussin honor under en säsong.
  • Fasanens kött har länge varit uppskattat som viltkött.
  • Trots att de är hönsfåglar och främst markbundna, kan fasaner flyga överraskande snabbt och vertikalt när de blir skrämda.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Galliformes
Familj
Phasianidae
Släkte
Phasianus
Art
Phasianus colchicus

Utforska Fasan

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen