Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen
Öppna appenOm arten
Grönsångaren är en liten, slank och oansenlig tätting som är en av de vanligaste häckfåglarna i stora delar av Europa och Asien. Den är känd för sin vackra, melankoliska sång och sin långa flyttväg till södra Afrika. Trots sitt anspråkslösa utseende är den en viktig del av ekosystemet som insektsätare.
Storlek och livslängd
- Längd
- 11-12.5 cm
- Vingbredd
- 17-22 cm
- Vikt
- 7-12 g
- Livslängd
- 2-5 år (max 10 år i det vilda)
- Föda
- Insektätare
Fysiska kännetecken
- Fjäderdräkt
- Ovansidan är grönbrun, undersidan vitaktig med en gulaktig ton, särskilt på bröstet och flankerna. Den har en tydlig, gulaktig ögonbrynsstreck (supercilium) som sträcker sig bakom ögat. Vingpennorna är mörkare med ljusare kanter. Ingen vingband.
- Näbbform
- Smal, spetsig insektsätarnäbb, mörkbrun till svartaktig ovan, ljusare (gulaktig/orange) vid näbbroten under.
- Ögonfärg
- Mörkbrun
- Benfärg
- Ljusbruna till gulbruna ben, ofta med en rosaaktig ton. Detta är ett viktigt kännetecken för att skilja den från lövsångaren.
- Kännetecken
- Långt, tydligt gulaktigt ögonbrynsstreck, ljusa ben, avsaknad av vingband, och en relativt lång handpenneprojektion (längden på de utskjutande handpennorna bortom tertialerna).
- Ungfågelutseende
- Ungfåglar liknar de vuxna men har ofta en mer intensivt gul ton på undersidan och ett klarare ögonbrynsstreck. Fjäderdräkten är generellt fräschare och mindre sliten.
- Säsongsförändringar
- Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Fjäderdräkten kan dock bli mer sliten och blekt under häckningssäsongen innan ruggningen på sensommaren.
- Könsdimorfism
- Ingen tydlig sexuell dimorfism i fjäderdräkten. Hanar och honor ser likadana ut.
Så identifieras
- 1
Sång
Lyssna efter den karakteristiska, fallande och melankoliska sången som är unik för grönsångaren. Detta är det absolut säkraste sättet att identifiera den.
- 2
Benfärg
Observera benfärgen. Grönsångaren har ljusa, ofta gulbruna eller rosaaktiga ben, till skillnad från lövsångarens mörka ben.
- 3
Ögonbrynsstreck
Leta efter ett tydligt, gulaktigt ögonbrynsstreck som sträcker sig bakom ögat.
- 4
Vingprojektion
Grönsångaren har en relativt lång handpenneprojektion (längden på de utskjutande handpennorna bortom tertialerna), vilket ger vingen ett spetsigare intryck än hos lövsångaren.
- 5
Fjäderdräktens färg
Ovansidan är grönbrun, undersidan vitaktig med en gulaktig ton, särskilt på bröstet och flankerna. Ingen vingband.
Habitat och utbredning
- Biomer
- Tempererade skogar, boreala skogar, buskmarker, trädgårdar, parker.
- Utbredningsområde
- Häckar över större delen av Europa och norra Asien, från Storbritannien i väster till östra Sibirien. Övervintrar i södra Afrika, söder om Sahara.
- Höjdintervall
- Från havsnivå upp till trädgränsen, beroende på region, men oftast i lågland och kuperade områden.
- Föredragna miljöer
- Föredrar öppna löv- och blandskogar med god undervegetation, buskmarker, parker, trädgårdar och ungskog. Viktigt med inslag av buskar och lägre träd för födosök och skydd. Undviker täta barrskogar.
Beteende
- Aktivitetstid
- Diurnal (dagaktiv).
- Matvanor
- Födosöker aktivt i lövverk och buskar, plockar insekter och spindlar från blad och kvistar. Kan även göra korta utfall i luften för att fånga flygande insekter. Äter sällan bär eller frön.
- Socialt beteende
- Under häckningssäsongen är de territoriella och lever parvis. Utanför häckningstiden, särskilt under flyttningen, kan de ses i små, lösa grupper eller tillsammans med andra småfåglar.
- Flygmönster
- Lätt och fladdrande flykt mellan buskar och träd. Under flyttningen är flykten mer direkt och uthållig.
- Flyttning
- Långflyttare. Flyttar från häckningsområdena i Europa och Asien till övervintringsområden i södra Afrika. En av de få småfåglarna som korsar Sahara. Höstflyttningen sker från augusti till oktober, vårflyttningen från mars till maj.
- Revirbeteende
- Hanarna etablerar och försvarar revir under häckningssäsongen med sång och ibland aggressiva utfall mot inkräktare.
Sång och läten
- Sång
- Sången är en karakteristisk, mjuk och melankolisk ramsa av fallande toner som ofta beskrivs som 'du-du-du-di-di-di-da-da-da'. Den börjar ofta med snabbare, ljusare toner som sedan saktar ner och blir djupare. Sången är mycket distinkt och ett av de bästa sätten att identifiera arten.
- Läte
- Locklätet är ett mjukt, tvåstavigt 'ho-it' eller 'huit', ibland ett enklare 'huit'. Varningslätet är ett snabbt 'tjitt-tjitt-tjitt'.
- När den ljuder
- Sjunger intensivt från ankomst i april/maj fram till mitten av juli. Sången hörs främst under morgon och kväll, men även under dagen. Lockläten hörs året runt, särskilt under födosök och flyttning.
Häckning
- Häckningssäsong
- Maj till juli.
- Bobygge
- Boet byggs av honan, ofta på marken väl dolt i tät vegetation, under en buske eller i en grästuva. Det är ett kupolformat bo med en sidoingång, byggt av gräs, mossa och löv, fodrat med fina strån och fjädrar.
- Kullstorlek
- 1 kull per år, ibland 2 i södra delarna av utbredningsområdet.
- Beskrivning av ägg
- 5-7 ägg, vita med rödbruna fläckar och prickar, särskilt koncentrerade vid den trubiga änden. Storlek ca 15 x 12 mm.
- Ruvningstid
- 12-14 dagar, utförs huvudsakligen av honan.
- Tid till flygfärdighet
- 12-15 dagar efter kläckning lämnar ungarna boet. De matas av båda föräldrarna en tid efter utflygning.
- Föräldraomsorg
- Båda föräldrarna deltar i att mata ungarna efter kläckning, men honan ruvar ensam.
Var den finns
Löv- och blandskogar
Särskilt i områden med god undervegetation och buskar.
Parker och trädgårdar
I områden med träd och buskar, även i stadsmiljöer.
Ungskog och hyggen
Där det finns nyplanterade träd och buskar som ger skydd och föda.
Fuktiga områden
Ofta nära vattendrag eller våtmarker med lövträd.
Fälttips
- Lyssna efter sången. Grönsångaren är ofta lättare att höra än att se. Lär dig sången för att enkelt lokalisera den.
- Sök i lövverk. Den födosöker aktivt i lövverk och buskar. Håll utkik efter små, rörliga fåglar som plockar insekter.
- Tålamod. De är små och kan vara svåra att få syn på. Sitt stilla och lyssna, så kommer du troligen att höra eller se en.
- Använd kikare. En kikare är nödvändig för att se de små detaljerna som benfärg och vingprojektion.
Liknande arter
Lövsångare
Phylloscopus collybita
Grönsångaren har ljusare, ofta gulbruna/rosaaktiga ben (Lövsångaren har mörka ben). Grönsångaren har ett längre handpenneprojektion (vingprojektion) än Lövsångaren. Sången är det säkraste kännetecknet: Grönsångarens sång är en fallande, melankolisk ramsa, medan Lövsångarens sång är en upprepande, stigande och fallande melodi som ofta beskrivs som 'tjiff-tjaff-tjiff-tjaff'.
Gråsångare
Phylloscopus bonelli
Gråsångaren är mer gråaktig på ovansidan och har en vitare undersida. Den har också ljusare ben, men saknar den tydliga gula tonen på undersidan och ögonbrynsstrecket är mindre framträdande. Sången är en snabb, surrande drill.
Bergssångare
Phylloscopus borealis
Bergssångaren är generellt större och kraftigare, har ett tydligt vingband (som Grönsångaren saknar) och ett kortare ögonbrynsstreck. Sången är en snabb, mekanisk drill.
Snabba fakta
- Sång:
- Fallande, melankolisk ramsa
- Benfärg:
- Ljus, gulbrun/rosaaktig
- Ögonbrynsstreck:
- Tydligt, gulaktigt
- Vingband:
- Saknas
- Flyttning:
- Långflyttare till södra Afrika
Roliga fakta
- Grönsångaren är en av de vanligaste häckfåglarna i Sverige och stora delar av Europa.
- Den genomför en av de längsta flyttningarna i förhållande till sin storlek, ända till södra Afrika.
- Trots att den är så vanlig, är den ofta svår att se på grund av sin lilla storlek och sitt födosök i tät vegetation.
- Sången är så distinkt att den ofta används som ett exempel på hur man skiljer lövsångare åt.
Vetenskaplig klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Passeriformes
- Familj
- Phylloscopidae
- Släkte
- Phylloscopus
- Art
- Phylloscopus trochilus
Utforska Grönsångare
Identifiera fåglar var som helst
Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.
