Domherre

Om arten

Domherren är en medelstor, robust finkfågel känd för sin distinkta färgning, särskilt hanens klarröda bröst. Den är en vanlig och omtyckt art i stora delar av Europa och Asien, ofta sedd i trädgårdar och parker under vinterhalvåret.

Storlek och livslängd

Längd

14.5-17.5 cm

Vingbredd

22-29 cm

Vikt

21-27 g

Livslängd

2-5 år (upp till 10 år i undantagsfall)

Föda

Fröätare (främst knoppar, frön från träd och buskar), insekter under häckningssäsongen

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Hanen har en lysande rödrosa undersida, grå rygg, svart hjässa, svarta vingar med ett brett vitt vingband, och svart stjärt. Honan är mer dämpad i färgerna med en gråbrun undersida och rygg, men delar hanens svarta hjässa, vingband och stjärt. Båda könen har en tydlig vit övergump som syns väl i flykten.

Näbbform

Kort, kraftig, konisk näbb, anpassad för att krossa frön och knoppar. Svartaktig färg.

Ögonfärg

Mörkbrun

Benfärg

Mörkbrun till svartaktig

Kännetecken

Den svarta hjässan, det vita vingbandet och den vita övergumpen är karaktäristiska för båda könen. Hanens röda bröst är omisskännligt.

Ungfågelutseende

Ungfåglar saknar den svarta hjässan; huvudet är istället gråbrunt. Deras fjäderdräkt är generellt mattare än de vuxnas, med en mer diffus gråbrun ton över hela kroppen. Det vita vingbandet är dock redan synligt.

Säsongsförändringar

Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Färgerna kan dock framstå som mer intensiva efter ruggningen på sensommaren/hösten.

Könsdimorfism

Mycket tydlig. Hanen har klarrödrosa undersida, honan gråbrun. Övriga teckningar är likartade.

Så identifieras

1. 1

   Storlek och form

   En robust, knubbig fink med kort hals och kraftig näbb.

2. 2

   Färg (hane)

   Leta efter den lysande rödrosa undersidan, grå rygg, svart hjässa och tydligt vitt vingband på svarta vingar.

3. 3

   Färg (hona)

   Honan är gråbrun undertill och på ryggen, men har samma svarta hjässa och vita vingband som hanen.

4. 4

   Vingband och övergump

   Båda könen har ett brett vitt vingband och en tydlig vit övergump som är mycket framträdande i flykten.

5. 5

   Läte

   Lyssna efter det karaktäristiska, mjuka och melankoliska 'dyy-dyy' eller 'pyyh'-lätet.

6. 6

   Beteende

   Ofta skygg men kan bli tam vid fågelmatningar. Ses ofta i par eller små flockar, särskilt under vintern.

Habitat och utbredning

Biomer

Boreal skog, tempererad skog, blandskog, parker, trädgårdar, fruktodlingar.

Utbredningsområde

Stora delar av Europa och Asien, från Brittiska öarna i väster till Japan i öster. I Sverige finns den i hela landet, men är vanligare i söder under vintern.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till trädgränsen i bergiga områden, beroende på region.

Föredragna miljöer

Föredrar områden med tät undervegetation och buskar, gärna i närheten av barrskog eller blandskog. Under vintern söker den sig ofta till bebyggda områden med tillgång till fröbuskar och fågelmatningar.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv (diurnal).

Matvanor

Äter främst frön från olika träd och buskar, såsom ask, lönn, björk, al, och rönn. Under våren är knoppar en viktig födokälla, vilket ibland kan leda till skador i fruktodlingar. Under häckningssäsongen kompletteras dieten med insekter, särskilt till ungarna.

Socialt beteende

Utanför häckningssäsongen ses domherrar ofta i små flockar, ibland tillsammans med andra finkarter. Under häckningen lever de parvis och är mer skygga.

Flygmönster

Vågig, ganska snabb flykt med korta glid. Ofta flyger de i små grupper.

Flyttning

Delvis flyttfågel. Nordliga populationer flyttar söderut under vintern, medan sydligare populationer är stannfåglar eller gör kortare förflyttningar. I Sverige är många domherrar stannfåglar, men en del flyttar söderut från norra Sverige och Finland, vilket leder till en ökning av antalet domherrar i södra Sverige under vintern.

Revirbeteende

Häckande par försvarar ett revir, men är inte aggressivt territoriella utanför häckningssäsongen.

Häckning

Häckningssäsong

Maj till juli, ofta två kullar per säsong.

Bobygge

Boet byggs av honan, ofta lågt i täta buskar eller små barrträd, 1-4 meter över marken. Det är en skålformad konstruktion av tunna kvistar, mossa, lavar och rötter, fodrat med fina rötter, hår och fjädrar.

Kullstorlek

4-6 ägg

Beskrivning av ägg

4-6 ägg, ljusblå eller grönblå med mörka fläckar och streck, särskilt i den bredare änden. Storlek ca 19 x 14 mm.

Ruvningstid

12-14 dagar, utförs huvudsakligen av honan.

Tid till flygfärdighet

12-18 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i matningen av ungarna. Hanen matar honan under ruvningen.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter lätet. Domherrens 'dyy-dyy'-läte är mycket distinkt och ofta det första tecknet på dess närvaro, även om fågeln är gömd i lövverket.
2. Besök fågelmatningar. Under vintern är domherrar frekventa gäster vid fågelmatningar, särskilt de som erbjuder solrosfrön eller hampafrön.
3. Titta i buskar och träd. De föredrar att sitta gömda i täta buskar eller träd, så titta noga i lövverket.
4. Var tålmodig. Domherrar kan vara skygga, så tålamod och lugna rörelser ökar chansen att få se dem.

Liknande arter

Snabba fakta

Kännetecken:

Hanens röda bröst, svart hjässa, vitt vingband, vitt övergump.

Läte:

Mjukt, melankoliskt 'dyy-dyy' eller 'pyyh'.

Föda:

Frön, knoppar, insekter.

Habitat:

Skog, parker, trädgårdar.

Migration:

Delvis flyttfågel/stannfågel.

Roliga fakta

• Domherren är en populär symbol för julen i många nordiska länder och avbildas ofta på julkort.
• Dess vetenskapliga namn 'Pyrrhula' kommer från grekiskans 'pyrrhos' som betyder 'flammröd', syftande på hanens färg.
• Domherrar kan lära sig att härma melodier och har historiskt hållits som burfåglar för sin sångförmåga.
• De är kända för att vara selektiva fröätare och kan skala av fröskalet innan de äter kärnan.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Passeriformes

Familj

Fringillidae

Släkte

Pyrrhula

Art

Pyrrhula pyrrhula

Utforska Domherre