Tjäder

Om arten

Tjädern är den största hönsfågeln i Europa och är känd för sin imponerande storlek och hanens spektakulära spel under parningstiden. Den är en stannfågel som är starkt knuten till äldre barrskogar, särskilt tallskogar med inslag av blåbärsris och myrar. Tjädern är en viktig indikatorart för skogens ekologiska hälsa.

Storlek och livslängd

Längd

Hane: 75-90 cm, Hona: 54-63 cm

Vingbredd

Hane: 115-140 cm, Hona: 87-100 cm

Vikt

Hane: 3.5-6.5 kg (undantagsvis upp till 7.2 kg), Hona: 1.5-2.5 kg

Livslängd

Upp till 10-12 år i det vilda, men genomsnittet är lägre.

Föda

Herbivor (växtätare)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Hane: Huvudsakligen mörkgrå till svart med metallglänsande grönblå bröst. Vingarna är mörkbruna, stjärten svart med vita fläckar. En tydlig röd hudflik (rosenkam) ovanför ögat. Hona: Mindre och mer kamouflagemönstrad i brunt, svart och rostgult, med ett rostgult bröst. Vingarna är brunspräckliga och stjärten är rostbrun med svarta band. Ungfåglar: Liknar honan men är generellt mattare i färgerna och har finare teckningar.

Näbbform

Kraftig, kort och nedåtböjd näbb, ljus hornfärgad hos hanen, mörkare hos honan.

Ögonfärg

Mörkbrun.

Benfärg

Gråaktiga, befjädrade ben ner till tårna.

Kännetecken

Hanens storlek, mörka färg och röda rosenkam. Honans brunspräckliga dräkt med rostgult bröst. Båda könen har befjädrade tår som fungerar som snöskor på vintern.

Ungfågelutseende

Ungfåglar liknar honan men är generellt ljusare och har mindre distinkta teckningar. Hanungar börjar utveckla mörkare fjädrar och en antydan till rosenkam under sin första höst.

Säsongsförändringar

Inga markanta säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten utöver ruggning. Hanens rosenkam blir mer framträdande under spelperioden.

Könsdimorfism

Mycket uttalad. Hanen är betydligt större och har en distinkt mörk, glänsande fjäderdräkt, medan honan är mindre och kamouflagemönstrad i bruna toner.

Så identifieras

1. 1

   Storlek och form

   Tjädern är Europas största hönsfågel. Hanen är massiv med en lång, rundad stjärt. Honan är mindre men fortfarande stor för en hönsfågel.

2. 2

   Fjäderdräkt (hane)

   Mörk, nästan svart kropp med metallglänsande grönblått bröst. Mörkbruna vingar och svart stjärt med vita fläckar. Tydlig röd rosenkam ovanför ögat.

3. 3

   Fjäderdräkt (hona)

   Kamouflagemönstrad i brunt, svart och rostgult. Rostgult bröst är ett bra kännetecken. Stjärten är rostbrun med svarta band.

4. 4

   Läte (spel)

   Hanens unika spel med knäppningar, klunkningar, slipningar och korksmäll är omisskännligt och hörs främst under våren i gryningen.

5. 5

   Habitat

   Sök i äldre, ostörda barrskogar, särskilt tallskogar med inslag av blåbärsris och myrar.

Habitat och utbredning

Biomer

Boreal barrskog, blandskog.

Utbredningsområde

Förekommer i norra och centrala Europa samt i Asien, från Skandinavien och österut genom Ryssland till Sibirien. I Sverige finns den främst i de norra och mellersta delarna, men även lokalt i södra Sverige.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till trädgränsen, beroende på region.

Föredragna miljöer

Äldre, orörda barrskogar, särskilt tallskogar med inslag av gran, blåbärsris, lingonris och myrmarker. Kräver ostörda områden med god tillgång på föda och skydd.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiv, men hanarna kan börja spela redan i gryningen.

Matvanor

Huvudsakligen herbivor. På vintern består dieten nästan uteslutande av tallbarr, men även knoppar och skott från andra barrträd. Under vår och sommar äter den blåbärsris, lingonris, enbär, gräs, örter, insekter och bär. Kycklingar äter initialt mycket insekter.

Socialt beteende

Utanför spelperioden är tjädern relativt ensamlevande. Under spelet samlas hanarna på traditionella spelplatser (lekplatser) för att konkurrera om honorna. Honorna besöker spelplatserna för att para sig.

Flygmönster

Tung och bullrande flykt med snabba vingslag, ofta i korta sträckor mellan träd. Kan flyga snabbt över längre avstånd, men är inte särskilt manövrerbar.

Flyttning

Stannfågel. Ungfåglar kan göra kortare spridningsrörelser, men vuxna fåglar är stationära.

Revirbeteende

Hanarna är revirhävdande under spelperioden på lekplatserna. Utanför spelperioden är de inte strikt territoriella men håller sig inom ett visst område.

Häckning

Häckningssäsong

Mars till maj, med spelperioden som höjdpunkt.

Bobygge

Honan bygger ett enkelt bo på marken, ofta väl dolt under en buske, en rotvälta eller i tät vegetation. Boet är en grund urgröpning fodrad med lite växtmaterial och fjädrar.

Kullstorlek

6-12 ägg, oftast 8-9.

Beskrivning av ägg

6-12 ägg, gulbruna till olivgröna med mörkare bruna fläckar. Storlek ca 58 x 42 mm.

Ruvningstid

26-28 dagar, utförs enbart av honan.

Tid till flygfärdighet

Kycklingarna är borymmare och kan följa honan kort efter kläckning. De kan flyga kortare sträckor efter ca 2-3 veckor och är självständiga efter 3-4 månader.

Föräldraomsorg

Endast honan tar hand om ägg och kycklingar.

Var den finns

Fälttips

1. Tidig morgon under våren. Den bästa tiden att uppleva tjäderspel är i gryningen under mars, april och maj. Var på plats före soluppgången.
2. Lyssna efter spelet. Lär dig känna igen hanens knäppningar, klunkningar och korksmäll. Ljuden bär långt i den stilla morgonluften.
3. Var tyst och stilla. Tjädern är mycket skygg. Rör dig långsamt och tyst, och undvik plötsliga rörelser. Använd kikare för att observera på avstånd.
4. Sök efter spår. På vintern kan du hitta tjäderspår i snön, ofta stora fotavtryck och spillning (avföring) som består av barr.
5. Använd kamouflage. Om du planerar att sitta och vänta, kan kamouflagekläder hjälpa dig att smälta in i omgivningen.

Liknande arter

Snabba fakta

Status i Sverige:

Minskande, men fortfarande relativt vanlig i norra och mellersta Sverige.

Vinterföda:

Nästan enbart tallbarr.

Spelperiod:

Mars-maj.

Kännetecken hane:

Storlek, mörk färg, röd rosenkam, unikt spel.

Kännetecken hona:

Brunspräcklig, rostgult bröst.

Roliga fakta

• Tjäderhanen kan bli så upptagen av sitt spel att den blir 'spelförblindad' och mindre skygg, vilket kan göra den sårbar.
• Tjädern är en av de få fågelarter som kan smälta tallbarr, en föda som är svårsmält för de flesta andra djur.
• Namnet 'urogallus' kommer från grekiskans 'oura' (svans) och 'gallus' (tupp), syftande på hanens imponerande stjärt.
• Tjädern är en viktig art för att bedöma kvaliteten på äldre skogsekosystem.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Galliformes

Familj

Phasianidae

Släkte

Tetrao

Art

Tetrao urogallus

Utforska Tjäder