Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen
Öppna appenOm arten
Papegojor är en ordning av fåglar som kännetecknas av sin starka, krökta näbb, upprätta hållning, starka ben med zygodactyla fötter (två tår framåt, två bakåt) och ofta färgglada fjäderdräkter. De är kända för sin intelligens, sociala beteende och förmåga att härma ljud och mänskligt tal. Ordningen omfattar över 400 arter, med stor variation i storlek, färg och ekologi.
Storlek och livslängd
- Längd
- 8 cm (dvärgpapegojor) till 100 cm (hyacintara)
- Vingbredd
- 15 cm till 120 cm
- Vikt
- 10 g (dvärgpapegojor) till 1.7 kg (hyacintara)
- Livslängd
- 10-80 år (varierar kraftigt beroende på art, större arter lever längre)
- Föda
- Herbivor (främst frön, nötter, frukter, blommor, nektar, pollen), vissa arter äter även insektslarver
Fysiska kännetecken
- Fjäderdräkt
- Extremt varierande. Många arter är övervägande gröna (t.ex. amazoner), medan andra uppvisar en spektakulär blandning av rött, blått, gult, orange och vitt (t.ex. aror, kakaduor). Vissa har mer dämpade färger som grått och brunt. Fjäderdräkten är ofta tät och glänsande.
- Näbbform
- Kraftig, krökt och mycket stark näbb, anpassad för att knäcka hårda frön och nötter samt klättra. Övernäbben är längre och böjd över undernäbben. Färgen varierar från svart, grå, vit till rödaktig.
- Ögonfärg
- Varierar med art och ålder; kan vara mörkbrun, röd, orange, gul eller vit. Ofta omgiven av en bar hudring.
- Benfärg
- Oftast grå eller svart, ibland rosa eller köttfärgad. Zygodactyla fötter med vassa klor för att gripa och klättra.
- Kännetecken
- Kraftig, krökt näbb; zygodactyla fötter; ofta färgglad fjäderdräkt; upprätt hållning; förmåga att härma ljud. Kakaduor har en karakteristisk tofs på huvudet.
- Ungfågelutseende
- Ungfåglar har ofta mattare färger, kortare stjärtfjädrar och ibland en annorlunda ögonfärg jämfört med vuxna. Näbben kan vara mjukare och ha en annan färgton.
- Säsongsförändringar
- Generellt inga tydliga säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten hos papegojor. Fjäderdräkten är oftast konstant året runt, med undantag för ruggning.
- Könsdimorfism
- Ofta liten eller ingen yttre skillnad mellan könen (monomorfism), men vissa arter uppvisar tydlig dimorfism i färg eller storlek (t.ex. ädelpapegojan där hanen är grön och honan röd). DNA-test eller beteendeobservationer krävs ofta för könsbestämning.
Så identifieras
- 1
Näbbens form och storlek
En kraftig, krökt näbb är ett primärt kännetecken för papegojor. Storleken och färgen kan ge ledtrådar till art.
- 2
Fjäderdräktens färger och mönster
Notera de dominerande färgerna, eventuella fläckar på huvud, vingar eller stjärt. Detta är ofta det mest uppenbara identifieringsmärket.
- 3
Stjärtens längd och form
Långa, spetsiga stjärtar (aror) skiljer sig från kortare, mer avrundade stjärtar (amazoner, kakaduor).
- 4
Förekomst av tofs eller bara hudfläckar
En tofs indikerar en kakadua. Bara hudfläckar i ansiktet är typiskt för aror.
- 5
Vokaliseringar
Lyssna på lätena. Papegojor har ofta distinkta skrik, visslingar och kontaktläten som kan vara art-specifika.
- 6
Habitat och geografisk plats
Var fågeln observeras (t.ex. regnskog, savann, stad) och i vilken del av världen kan starkt begränsa möjliga arter.
Habitat och utbredning
- Biomer
- Tropiska och subtropiska regnskogar, savanner, skogsmarker, buskmarker, bergsområden, mangroveträsk och även urbana miljöer.
- Utbredningsområde
- Främst södra halvklotet: Syd- och Centralamerika, Afrika, Asien, Australien och Oceanien. Störst artrikedom i Sydamerika och Australien.
- Höjdintervall
- Från havsnivå upp till 3000 meter, beroende på art.
- Föredragna miljöer
- Föredrar områden med riklig tillgång till föda (fruktbärande träd, fröväxter) och lämpliga häckningsplatser (trädhål, klippskrevor). Många arter är beroende av intakta skogsekosystem.
Beteende
- Aktivitetstid
- Diurna (dagaktiva). Mest aktiva under morgonen och sen eftermiddagen, då de födosöker och interagerar. Vilar under de varmaste timmarna mitt på dagen.
- Matvanor
- Är opportunistiska födosökare. Använder sin kraftiga näbb för att knäcka nötter och frön, skala frukter och gräva efter rötter. Många arter är sociala under födosök och kan bilda stora flockar. Vissa arter är specialiserade på nektar och pollen (lorier).
- Socialt beteende
- Mycket sociala fåglar som ofta lever i par, familjegrupper eller stora flockar. De kommunicerar med en mängd olika läten och kroppsspråk. Starka band bildas mellan par och inom flocken. Många arter uppvisar alloparental vård.
- Flygmönster
- Varierar från snabb och direkt flykt med grunda vingslag till mer glidande flykt. Ofta flyger de i flockar, med synkroniserade rörelser och högljudda rop. Vissa större arter har en tung, fladdrande flykt.
- Flyttning
- De flesta papegojarter är stannfåglar eller utför lokala, nomadiska rörelser i jakt på föda. Vissa arter kan göra säsongsmässiga förflyttningar mellan olika habitattyper.
- Revirbeteende
- Varierar. Under häckningssäsongen kan par vara territoriella kring sitt bo, men utanför häckningstiden är många arter mer toleranta och lever i flockar.
Sång och läten
- Sång
- Papegojor har sällan en melodisk 'sång' i traditionell mening. Deras vokaliseringar består snarare av komplexa serier av skrik, visslingar, gnisslanden och klickljud. Många arter är kända för sin förmåga att härma ljud från sin omgivning, inklusive mänskligt tal.
- Läte
- Varningsrop är ofta höga, genomträngande skrik. Kontaktläten är varierande och används för att hålla ihop flocken. Tiggeriläten från ungfåglar är ofta pipiga och ihållande. Vissa arter har distinkta 'chatter'-ljud.
- När den ljuder
- Vokaliserar mest under morgonen och kvällen, samt under flykt och sociala interaktioner. Kan vara högljudda under hela dagen, särskilt i stora flockar.
Häckning
- Häckningssäsong
- Varierar geografiskt och med art, ofta kopplat till regnperioder eller tillgång på föda. Kan vara året runt i tropiska områden eller säsongsbundet.
- Bobygge
- De flesta papegojor är hålbyggare och häckar i trädhål, klippskrevor, termitstackar eller markhålor. Vissa arter (t.ex. munkparakit) bygger stora, gemensamma grenbon. Boet fodras sällan, äggen läggs direkt på underlaget.
- Kullstorlek
- 1-8 ägg, vanligast 2-5 ägg.
- Beskrivning av ägg
- Oftast vita, runda eller ovala. Storleken varierar kraftigt med art, från små som en ärta till stora som ett hönsägg.
- Ruvningstid
- 18-30 dagar, beroende på art.
- Tid till flygfärdighet
- 30-120 dagar, beroende på art. Ungarna är beroende av föräldrarna långt efter att de lämnat boet.
- Föräldraomsorg
- Båda föräldrarna deltar ofta i ruvning och uppfödning av ungarna, även om honan oftast ruvar mest. Ungarna matas med uppstött föda.
Var den finns
Tropiska och subtropiska skogar
De flesta vilda papegojarter finns i dessa miljöer, särskilt i Sydamerika, Afrika och Australien.
Savanner och öppna skogsmarker
Vissa arter, som t.ex. vissa kakaduor och parakiter, trivs i torrare, öppnare landskap.
Urbana parker och trädgårdar
Introducerade populationer av vissa papegojarter (t.ex. halsbandsparakit) kan hittas i städer runt om i världen.
Klippiga områden
Vissa arter häckar i klippskrevor och kan ses i bergiga regioner.
Fälttips
- Lyssna efter läten. Papegojor är ofta högljudda, särskilt i flockar. Lär dig känna igen de olika arternas rop.
- Sök vid födokällor. Leta efter papegojor där det finns rikligt med fruktbärande träd, blommande växter eller fröväxter.
- Titta i trädkronorna. Många papegojor tillbringar större delen av sin tid i trädkronorna, där de födosöker och vilar.
- Besök grynings- och skymningstid. Papegojor är ofta som mest aktiva under dessa tider, när de flyger till och från sina sovplatser eller födosöker.
- Använd kikare. Papegojor kan vara svåra att se i tät vegetation, så en bra kikare är avgörande för detaljerad observation.
Liknande arter
Aror (t.ex. Ara macao)
Ara spp.
Aror är generellt mycket större, har långa, spetsiga stjärtar och ofta stora, bara hudfläckar i ansiktet. Deras näbbar är proportionellt större och kraftigare än hos många andra papegojor.
Amazonpapegojor (t.ex. Amazona aestiva)
Amazona spp.
Amazonpapegojor är medelstora, robusta papegojor med kortare, mer fyrkantiga stjärtar. De är ofta övervägande gröna med färgade fläckar på huvud och vingar. Saknar tofs och bara hudfläckar i ansiktet (förutom runt ögat).
Kakaduor (t.ex. Cacatua galerita)
Cacatua spp.
Kakaduor kännetecknas av sin rörliga tofs på huvudet och är oftast vita, grå eller svarta. De har en annan näbbform och saknar de starka, klara färgerna som är typiska för många andra papegojor.
Snabba fakta
- Ordning:
- Psittaciformes
- Antal arter:
- Över 400
- Fötter:
- Zygodactyla (två tår framåt, två bakåt)
- Näbb:
- Kraftig, krökt
- Diet:
- Främst herbivor
- Socialt beteende:
- Mycket sociala, lever i flockar
- Intelligens:
- Hög, kända för problemlösning och härmning
Roliga fakta
- Vissa papegojarter kan leva längre än människor, med en livslängd på upp till 80 år i fångenskap.
- Papegojor är en av få fågelgrupper som kan använda sina fötter som händer för att hålla mat.
- Den tyngsta flygande papegojan är kakapon (Strigops habroptilus) från Nya Zeeland, som är nattaktiv och flyger inte alls.
- Många papegojarter bildar livslånga parband.
- Papegojor har en unik tunga som är muskulös och kan användas för att manipulera mat och utforska föremål.
Vetenskaplig klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Psittaciformes
- Familj
- Psittacidae, Cacatuidae, Psittaculidae
- Släkte
- Varierar beroende på art
- Art
- Varierar beroende på art
Utforska Papegoja (generisk term)
Identifiera fåglar var som helst
Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.