Sparv (generell)

Om arten

Sparvar är en bred kategori av små till medelstora tättingar som återfinns över hela världen. De kännetecknas ofta av sin robusta kroppsbyggnad, korta, koniska näbb anpassad för att äta frön, och en tendens att leva i flockar. Deras fjäderdräkt är vanligtvis i dämpade färger av brunt, grått och vitt, men variationer är betydande mellan arter. Många sparvar är väl anpassade till mänskliga miljöer.

Storlek och livslängd

Längd

11-18 cm

Vingbredd

18-28 cm

Vikt

13-40 g

Livslängd

2-7 år (upp till 13 år i undantagsfall)

Föda

Allätare (främst frön, insekter, knoppar, bär, hushållsavfall)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt

Varierar kraftigt mellan arter. Generellt dämpade färger i brunt, grått, vitt och svart. Många arter uppvisar streckning på rygg och bröst. Hanar är ofta mer distinkt tecknade än honor.

Näbbform

Kort, kraftig, konisk näbb, väl anpassad för att krossa frön. Färgen varierar från mörkgrå till gulaktig beroende på art och säsong.

Ögonfärg

Mörkbrun till svart.

Benfärg

Rosaaktig till brunaktig, ofta med mörkare klor.

Kännetecken

Generellt robust kroppsbyggnad, kort hals, relativt stort huvud. Många arter har tydliga huvudteckningar som ögonstreck, kronstreck eller kindfläckar. Vissa har vingband.

Ungfågelutseende

Liknar ofta honorna, men kan ha en mjukare, mer diffus teckning och en mindre utvecklad näbb. Fjäderdräkten är ofta mattare.

Säsongsförändringar

Vissa arter uppvisar små säsongsmässiga förändringar, där fjäderdräkten kan bli något mattare under vintern på grund av slitage, eller att vissa färger blir mer framträdande under häckningssäsongen (t.ex. genom att fjäderkanter slits bort och avslöjar starkare färger under). Hos andra arter är skillnaderna minimala.

Könsdimorfism

Ofta tydlig. Hanar är generellt mer färgglada och har skarpare teckningar (t.ex. gråsparv med grå hjässa och svart haklapp). Honor och juveniler är oftast mer enfärgade och bruna.

Så identifieras

1. 1

   Storlek och form

   Leta efter en liten till medelstor, robust tätting med en kort, konisk näbb. Sparvar är generellt knubbiga med relativt korta stjärtar.

2. 2

   Fjäderdräktens färger och mönster

   Observera de dominerande färgerna (brunt, grått, vitt, svart) och eventuella streckningar på rygg, bröst eller flanker. Leta efter distinkta huvudteckningar som ögonstreck, kronstreck, kindfläckar eller haklappar.

3. 3

   Könsskillnader

   Notera om hanen och honan ser olika ut. Hos många sparvar är hanen mer färgglad och har tydligare markeringar.

4. 4

   Näbbens form

   Den kraftiga, koniska näbben är ett bra kännetecken för fröätande sparvar.

5. 5

   Beteende

   Sparvar är ofta sociala och ses födosöka på marken i flockar. Deras flykt är ofta snabb och direkt.

6. 6

   Sång och läten

   Lyssna efter enkla, kvittrande sånger och korta, tjirpande kontaktläten. Lätena är ofta karaktäristiska för arten.

7. 7

   Habitat

   Var du hittar fågeln kan ge ledtrådar. Gråsparvar är nära människan, medan andra sparvar föredrar mer öppna eller buskiga landskap.

Habitat och utbredning

Biomer

Mycket anpassningsbara. Finns i nästan alla biomer utom täta skogar och arktiska öknar. Inkluderar tempererade skogar, gräsmarker, öknar, buskmarker, jordbrukslandskap och urbana miljöer.

Utbredningsområde

Global. Ursprungligen från Gamla världen (Europa, Asien, Afrika), men många arter (t.ex. gråsparv) har introducerats och etablerat sig framgångsrikt i Nya världen (Nord- och Sydamerika, Australien) och på många öar.

Höjdintervall

Från havsnivå upp till höga bergskedjor (t.ex. Himalaya, Anderna), beroende på art. Gråsparven kan hittas upp till 4500 meters höjd.

Föredragna miljöer

Öppna landskap med buskar och träd, jordbruksmark, trädgårdar, parker, städer och byar. Många arter är synantropa, vilket innebär att de lever nära människor.

Beteende

Aktivitetstid

Dagaktiva (diurna).

Matvanor

Födosöker främst på marken, men kan även plocka frön och insekter från växter. Äter en varierad kost av frön (särskilt gräsfrön), spannmål, insekter (särskilt under häckningssäsongen för att mata ungarna), knoppar, bär och hushållsavfall. Kan besöka fågelbord.

Socialt beteende

Mycket sociala fåglar, särskilt utanför häckningssäsongen. Bildar ofta stora flockar, ibland blandade med andra småfåglar. Häckar ofta i lösa kolonier. Kommunicerar med en rad kvittrande läten.

Flygmönster

Ofta snabb och direkt, med korta, snabba vingslag. Flyger sällan långa sträckor i öppen terräng utan föredrar att flyga mellan skyddande buskar och träd. I flock kan de flyga mer samlat.

Flyttning

De flesta sparvar är stannfåglar eller kortflyttare. Vissa nordliga populationer av vissa arter kan flytta söderut under stränga vintrar, men långväga migration är ovanligt för de flesta sparvar.

Revirbeteende

Under häckningssäsongen försvarar hanarna ett litet revir runt boet, men detta är ofta mindre intensivt än hos många andra tättingar, särskilt i kolonihäckande arter.

Häckning

Häckningssäsong

Varierar geografiskt, men oftast från tidig vår till sensommar (mars-augusti på norra halvklotet). Kan ha flera kullar per säsong.

Bobygge

Bygger ofta skrymmande, oordnade bon av gräs, kvistar, rötter, fjädrar och skräp. Boet placeras i håligheter i träd, byggnader, holkar, buskar eller täta häckar. Vissa arter bygger öppna skålformade bon i vegetation.

Kullstorlek

3-7 ägg, vanligast 4-5.

Beskrivning av ägg

Äggen är vanligtvis vita, gråaktiga eller blåaktiga med varierande grad av bruna, gråa eller lila fläckar och streck. Storlek och färg varierar med art.

Ruvningstid

10-14 dagar, utförs oftast av honan, men hanen kan hjälpa till.

Tid till flygfärdighet

10-17 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.

Föräldraomsorg

Båda föräldrarna deltar i bobygge, ruvning (främst honan) och matning av ungarna. Efter att ungarna lämnat boet fortsätter föräldrarna att mata dem under en kort period.

Var den finns

Fälttips

1. Lyssna efter läten. Sparvar är ofta högljudda och deras kvittrande läten kan avslöja deras närvaro, även om de är dolda i vegetationen.
2. Besök fågelmatare. Många sparvar är regelbundna besökare vid fågelmatare, särskilt under vintern.
3. Sök på marken. De flesta sparvar födosöker på marken, så håll utkik efter småfåglar som pickar bland gräs och löv.
4. Observera flockar. Sparvar är sociala och ses ofta i flockar, vilket gör dem lättare att upptäcka.
5. Tålamod och kikare. Sparvar kan vara skygga, så tålamod och en bra kikare hjälper till att få en närmare titt på detaljerna i fjäderdräkten.

Liknande arter

Snabba fakta

Familj:

Passeridae (Gamla världens sparvar) / Passerellidae (Nya världens sparvar)

Diet:

Frön, insekter, knoppar, bär

Habitat:

Mycket varierande, ofta nära mänsklig bebyggelse

Socialt beteende:

Mycket sociala, bildar ofta flockar

Migration:

Oftast stannfåglar eller kortflyttare

Roliga fakta

• Gråsparven (Passer domesticus) är en av världens mest spridda fågelarter, delvis tack vare mänsklig spridning.
• Trots namnet är 'sparvar' inte en enhetlig taxonomisk grupp; Gamla världens sparvar (Passeridae) och Nya världens sparvar (Passerellidae) är inte nära släkt utan har utvecklat liknande egenskaper genom konvergent evolution.
• Vissa sparvar, som gråsparven, kan lära sig att öppna automatiska dörrar i butiker för att komma åt mat.
• Sparvar spelar en viktig ekologisk roll som fröspridare och insektskontrollanter.

Vetenskaplig klassificering

Rike

Animalia

Stam

Chordata

Klass

Aves

Ordning

Passeriformes

Familj

Passeridae (Gamla världens sparvar) / Passerellidae (Nya världens sparvar)

Släkte

Varierar beroende på art (t.ex. Passer, Zonotrichia, Melospiza)

Art

Varierar beroende på art (t.ex. domesticus, albicollis, melodia)

Utforska Sparv (generell)