Birdby LogoBirdby

Sparvar (Familjen Passeridae)

Varierar beroende på art (t.ex. Gråsparven (Passer domesticus) är "Livskraftig" globalt, men har minskat i delar av Europa)

Varierar beroende på art (t.ex. Passer domesticus).

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Familjen Passeridae, allmänt känd som sparvar, omfattar små tättingar som är kända för sin robusta byggnad, korta, koniska näbbar anpassade för att äta frön, och ofta sociala beteende. De är bland de mest spridda och talrika fåglarna i världen, med många arter som är nära associerade med mänskliga bosättningar. Den mest kända arten är gråsparven (Passer domesticus).

Storlek och livslängd

Längd
11-18 cm (varierar mellan arter)
Vingbredd
18-28 cm (varierar mellan arter)
Vikt
13-42 g (varierar mellan arter)
Livslängd
3-7 år i det vilda (upp till 13 år för vissa arter under optimala förhållanden)
Föda
Allätare (främst frön, spannmål, insekter, knoppar, bär, hushållsavfall)

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Varierar stort mellan arter. Gråsparven (Passer domesticus) har hanar med grå hjässa, kastanjebruna nacke, vita kinder, svart strupe och bröstfläck, samt grå undersida. Honor och juveniler är mer diskret brungrå med streckad rygg och ljusare undersida. Pilfinken (Passer montanus) har båda könen liknande med kastanjebrun hjässa, vita kinder med en svart fläck, och svart strupe.
Näbbform
Kort, kraftig, konisk näbb, perfekt anpassad för att krossa frön. Färgen varierar, ofta mörkare under häckningssäsongen.
Ögonfärg
Mörkbruna ögon.
Benfärg
Brunaktiga till rosa-bruna ben och fötter.
Kännetecken
Generellt robust kroppsbyggnad, korta vingar, relativt kort stjärt. Många arter har tydliga huvudteckningar. Gråsparvshanen är lätt att känna igen på sin grå hjässa och svarta strupe. Pilfinken känns igen på sin kastanjebruna hjässa och svarta kindfläck hos båda könen.
Ungfågelutseende
Juveniler liknar ofta honorna, med mer dämpade färger och mindre tydliga teckningar. De har ofta en mjukare, fluffigare fjäderdräkt.
Säsongsförändringar
Generellt små säsongsmässiga förändringar i fjäderdräkten. Vissa arter kan få en något klarare fjäderdräkt inför häckningssäsongen när fjädrarnas spetsar slits bort, vilket avslöjar de mer intensiva färgerna under.
Könsdimorfism
Tydlig hos vissa arter som gråsparven (Passer domesticus), där hanen är mer färggrann och har distinkta teckningar (grå hjässa, svart strupe). Hos andra arter, som pilfinken (Passer montanus), är könen mycket lika.

Så identifieras

  1. 1

    Storlek och form

    Liten, robust tätting med kort, kraftig näbb och relativt kort stjärt. Ger ett knubbigt intryck.

  2. 2

    Fjäderdräkt (Gråsparv hane)

    Leta efter grå hjässa, kastanjebrun nacke, vita kinder, svart strupe och bröstfläck. Grå undersida.

  3. 3

    Fjäderdräkt (Gråsparv hona/juvenil)

    Mer diskret brungrå med streckad rygg och ljusare, ostreckad undersida. Saknar hanens tydliga huvudteckningar.

  4. 4

    Fjäderdräkt (Pilfink)

    Båda könen har kastanjebrun hjässa, vita kinder med en tydlig svart fläck, och svart strupe. Ryggen är streckad brun.

  5. 5

    Beteende

    Ofta sociala, födosöker på marken i flockar. Högljudda och orädda i närheten av människor.

  6. 6

    Läte

    Kännetecknande kvittrande och tjatande 'tjirp'-läten. Gråsparven är gällare, pilfinken något mjukare.

Habitat och utbredning

Biomer
Mycket anpassningsbara och finns i nästan alla biomer utom täta skogar och öknar. Vanliga i tempererade, subtropiska och tropiska zoner.
Utbredningsområde
Ursprungligen från Gamla världen (Europa, Asien, Afrika), men gråsparven har introducerats globalt och är nu en av världens mest spridda fågelarter. Andra sparvarter har mer begränsade utbredningsområden.
Höjdintervall
Från havsnivå upp till höga bergstrakter, beroende på art och tillgång till föda och häckningsplatser. Gråsparven kan hittas i städer på höga höjder.
Föredragna miljöer
Människopåverkade miljöer som städer, byar, jordbrukslandskap, trädgårdar och parker. De föredrar öppna områden med tillgång till skydd, föda och häckningsplatser i byggnader eller täta buskage.

Beteende

Aktivitetstid
Dagaktiva (diurna).
Matvanor
Födosöker främst på marken, men kan även plocka insekter från lövverk. Äter en mängd olika frön, spannmål, insekter (särskilt under häckningssäsongen för att mata ungarna), knoppar, bär och hushållsavfall. De är opportunistiska och anpassar sin diet efter tillgång.
Socialt beteende
Mycket sociala fåglar, särskilt utanför häckningssäsongen. De bildar ofta stora flockar, både för födosök och för att övernatta i gemensamma sovplatser. Under häckningssäsongen kan de häcka i lösa kolonier.
Flygmönster
Snabb, direkt och något ryckig flykt med snabba vingslag. Flyger ofta i flockar mellan födosöksplatser och skydd.
Flyttning
De flesta sparvarter är stannfåglar eller kortflyttare. Gråsparven är en typisk stannfågel i större delen av sitt utbredningsområde. Vissa populationer i norra delar kan göra kortare förflyttningar söderut under stränga vintrar.
Revirbeteende
Hanar försvarar ett litet revir runt boet under häckningssäsongen, men är annars relativt toleranta mot artfränder. Födosök sker ofta i grupp.

Sång och läten

Sång
Sången är oftast en enkel, monoton serie av kvittrande och tjatande toner. Gråsparvens sång är ett upprepat, gällt 'tjirp-tjirp-tjirp'. Pilfinkens sång är liknande men något mjukare och mer melodisk, ett 'tjipp-tjipp-tjipp' eller 'tjuitt-tjuitt'.
Läte
Vanliga kontaktläten är korta, skarpa 'tjirp' eller 'tjipp'. Varningsläten är ofta mer intensiva och upprepade. De är generellt ganska högljudda och kommunicerar ofta med varandra.
När den ljuder
Vokaliserar året runt, men mest intensivt under häckningssäsongen på våren och sommaren. Hanar sjunger för att locka honor och markera revir.

Häckning

Häckningssäsong
Varierar geografiskt, men oftast från mars/april till augusti i tempererade områden. Kan ha flera kullar per säsong.
Bobygge
Bygger skrymmande, oordnade bon av gräs, kvistar, fjädrar, snören och annat tillgängligt material. Boet placeras ofta i håligheter i byggnader (takpannor, väggar), holkar, täta buskage eller träd. Gråsparven är känd för att häcka i nära anslutning till människor.
Kullstorlek
3-7 ägg, vanligast 4-5 ägg.
Beskrivning av ägg
Äggen är ovala, vita till gråvita eller grönaktiga, ofta med bruna eller grå fläckar och streck. Storleken varierar mellan arter.
Ruvningstid
10-14 dagar, utförs främst av honan, men hanen kan också bidra.
Tid till flygfärdighet
10-17 dagar efter kläckning. Ungarna matas av båda föräldrarna.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna deltar i bobyggnad, ruvning och matning av ungarna. Ungarna är beroende av föräldrarna en tid efter att de lämnat boet.

Var den finns

Städer och byar

Sparvar, särskilt gråsparven, är extremt vanliga i urbana och semi-urbana miljöer, parker, trädgårdar och runt byggnader.

Jordbrukslandskap

Pilfinken och andra sparvarter trivs i jordbrukslandskap med åkrar, gårdar och buskage.

Trädgårdar och parker

De är frekventa besökare vid fågelbord och i trädgårdar där det finns tillgång till frön och skydd.

Fälttips

  1. Lyssna efter läten. Sparvar är ofta högljudda. Lär dig deras karaktäristiska 'tjirp'-läten för att lättare lokalisera dem.
  2. Besök fågelbord. De är vanliga gäster vid fågelbord, särskilt under vintermånaderna. Erbjud frön som solrosfrön eller vildfågelblandning.
  3. Sök i närheten av byggnader. Gråsparven häckar ofta i håligheter i byggnader. Titta under takpannor, i väggspringor och under takfoten.
  4. Observera flockar. Sparvar rör sig ofta i flockar, särskilt utanför häckningssäsongen. Håll utkik efter grupper som födosöker på marken.

Liknande arter

Pilfink

Passer montanus

Pilfinken har en kastanjebrun hjässa och en tydlig svart kindfläck hos båda könen, till skillnad från gråsparvshanen som har grå hjässa och vita kinder, och gråsparvshonan som är mer enfärgat brun. Pilfinken är också generellt något mindre och slankare.

Gråsparv

Passer domesticus

Gråsparvshanen har grå hjässa, kastanjebrun nacke och svart strupe/bröstfläck. Honan är mer enfärgat brun. Pilfinken (Passer montanus) har kastanjebrun hjässa och svart kindfläck hos båda könen. Gråsparven är ofta mer knuten till bebyggelse än pilfinken.

Finkar (Familjen Fringillidae)

Fringillidae

Finkar har också koniska näbbar men är ofta mer färggranna och har annorlunda sånger och läten. De saknar ofta de specifika huvudteckningarna som är typiska för sparvar. Exempelvis bofinken (Fringilla coelebs) har en mer komplex sång och tydliga vingband.

Snabba fakta

Familj:
Passeridae
Diet:
Allätare (frön, insekter)
Habitat:
Människopåverkade miljöer, jordbrukslandskap
Socialt beteende:
Mycket sociala, bildar flockar
Migration:
Stannfågel/kortflyttare
Kännetecken:
Robust byggnad, konisk näbb, kvittrande läten

Roliga fakta

  • Gråsparven är en av de mest spridda fågelarterna i världen, delvis tack vare mänsklig expansion.
  • Sparvar är kända för sin förmåga att anpassa sig till olika miljöer och födokällor, vilket har bidragit till deras framgång.
  • I vissa delar av världen har gråsparvspopulationerna minskat drastiskt, vilket har lett till forskning om orsakerna bakom detta, såsom brist på insekter för ungarna och förändringar i jordbruksmetoder.
  • De är skickliga på att hitta matrester och kan ofta ses picka smulor på uteserveringar.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Passeriformes
Familj
Passeridae
Släkte
Varierar (t.ex. Passer)
Art
Varierar beroende på art (t.ex. Passer domesticus)

Utforska Sparvar (Familjen Passeridae)

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen