Så identifierar du Grönfink

För att identifiera Grönfink (Chloris chloris) korrekt, kontrollera varje av dessa drag. Fåglar kan vara knepiga: beteende, habitat och rop bekräftar ofta det en enda bild inte kan.

Storlek vid en snabb blick

Längd

14-16 cm

Vingbredd

25-28 cm

Vikt

25-34 g

Fysiska drag att kontrollera

1. 1

   Fjäderdräkt

   Allmän fjäderfärg och mönster.

   Hanen är övervägande olivgrön med en ljusare, gulaktig undersida. Vingpennorna och stjärtpennorna har tydliga gula fält, särskilt i handpennorna och stjärtens sidor. Honan är mattare i färgerna, mer gråbrun med mindre framträdande gula inslag. Ungfåglar är streckade och har ännu mattare färger än honan.

2. 2

   Näbbform

   Näbbens form och färg: ett viktigt fältkännetecken.

   Konisk, kraftig och ljusrosa till gråaktig, anpassad för att knäcka frön.

3. 3

   Ögonfärg

   Iris­färg och utmärkande ögonmarkeringar.

   Mörkbrun.

4. 4

   Benfärg

   Färg på ben och fötter.

   Ljusrosa till brunaktig.

5. 5

   Kännetecken

   Framträdande drag som skiljer denna art.

   Kraftig kroppsbyggnad, konisk näbb, tydliga gula fält i vingar och stjärt (särskilt hos hanen), och en karakteristisk sång och lockläte.

6. 6

   Ungfågelutseende

   Hur unga skiljer sig från vuxna.

   Ungfåglar är streckade på bröst och rygg, med en övergripande mattare gråbrun färgton och mindre framträdande gula fält jämfört med vuxna fåglar.

7. 7

   Säsongsförändringar

   Fjäderdräktsvariation mellan häckningstid och annan tid.

   Plumaget är relativt konstant året runt, men färgerna kan framstå som något klarare efter ruggningen på sensommaren/hösten och kan blekas något under vintern.

8. 8

   Könsdimorfism

   Skillnader mellan hanar och honor.

   Ja, hanen är betydligt grönare och gulare än den mer dämpade, gråbruna honan.

Viktiga fältkännetecken

• Färg. Leta efter den övervägande olivgröna fjäderdräkten, särskilt hos hanen, med tydliga gula fält i vingar och stjärt. Honan är mattare gråbrun med gula inslag.
• Storlek och form. En robust och kraftig finkfågel med en relativt stor kropp och ett stort huvud i förhållande till kroppen.
• Näbb. Den kraftiga, koniska näbben är ett bra kännetecken, anpassad för att knäcka frön.
• Sång och läte. Lyssna efter den drillande sången som avslutas med ett nasalt 'djee-ee', samt det karakteristiska locklätet 'djupp'.
• Beteende. Ofta ses den vid fågelbord, i buskar eller på marken när den söker frön. Flyger i vågiga banor.

Utforska Grönfink