Birdby LogoBirdby
Trana (Grus grus)

Trana

Livskraftig (LC) enligt IUCN:s rödlista. Globalt sett är populationen stabil eller ökande.

Grus grus

Sett en fågel? Identifiera den direkt med Birdby-appen

Öppna appen

Om arten

Tranan är en stor, långbent och långhalsad fågel känd för sin majestätiska hållning och karaktäristiska trumpetande läten. Den har en grå fjäderdräkt med kontrasterande svart och vitt i huvud och nacke, samt en tydlig röd kal fläck på hjässan. Unga individer saknar den röda fläcken och har en mer dämpad färgton. Tranan är en flyttfågel som bildar stora flockar under vår- och höstflytten.

Storlek och livslängd

Längd
100-130 cm
Vingbredd
180-240 cm
Vikt
4-7 kg (hanar i genomsnitt tyngre än honor)
Livslängd
Upp till 20-30 år i vilt tillstånd
Föda
Allätare. Födan består av vegetabilier som frön, sädeskorn, knoppar, rötter och bär, samt animalier som insekter, sniglar, daggmaskar, groddjur, ödlor, smågnagare och ibland fiskägg.

Fysiska kännetecken

Fjäderdräkt
Vuxna individer har huvudsakligen skiffergrå fjäderdräkt. Huvudet är svart med en bred vit strimma som löper från ögat ner längs halsen. En distinkt röd, fjäderlös fläck finns på hjässan. Primära och sekundära vingpennor är svarta. De förlängda tertialerna bildar en buskig 'stjärt' som täcker den riktiga stjärten när fågeln står. I slutet av häckningssäsongen kan fjäderdräkten få en rostbrun ton på grund av att tranorna färgar sig med järnhaltig lera.
Näbbform
Relativt lång, rak och spetsig, grönaktig till gråaktig i färgen. Längden är anpassad för att gräva efter rötter och insekter.
Ögonfärg
Röd till rödbrun.
Benfärg
Mörkgrå till svartaktiga, långa och kraftiga.
Kännetecken
Kontrasten mellan svart huvud/hals och den vita strimman, den röda hjässfläcken, samt de s-formade tertialfjädrarna som täcker stjärten. I flykten är halsen utsträckt, och de långa benen sträcker sig bakom stjärten, vilket ger en karaktäristisk silhuett.
Ungfågelutseende
Ungfåglar är mer oansenligt brungrå än vuxna, särskilt på huvudet, som saknar den svarta och vita kontrasten samt den röda fläcken. Huvudet är snarare jämnt brunaktigt med en ljusare strupe. Tertialerna är inte lika förlängda eller buskiga som hos vuxna.
Säsongsförändringar
Inga större säsongsmässiga variationer i fjäderdräkten förutom att fjädrarna kan slitas och blekas under säsongen, samt den tidigare nämnda tendensen att färga fjäderdräkten rostbrun under våren och sommaren.
Könsdimorfism
Minimal. Könen är nästan identiska i utseende, men hanar är i genomsnitt något större och tyngre än honor.

Så identifieras

  1. 1

    Färg och Mönster

    Se efter den distinkta grå fjäderdräkten, det svartvita mönstret på huvudet och halsen (särskilt den vita strimman från ögat bakåt) och den röda kal fläcken på hjässan (vuxna exemplar). Ungfåglar är mer enfärgat brungrå på huvudet.

  2. 2

    Silhuett i flykt

    Hals och ben är helt utsträckta under flykten. Vingarna är långa och breda, med långsamma, djupa vingslag. Flocken flyger ofta i V-formation eller i en linje.

  3. 3

    Läten

    Det mest karaktäristiska är det högljuda, trumpetande 'krrroooh' eller 'kroo-kroo', som är omisskännligt och bär långt. Detta ljud är ofta det första tecknet på att tranor är i närheten.

  4. 4

    Storlek och Hållning

    Tranan är en stor och reslig fågel. På marken ger de långa benen och den upprätta hållningen ett majestätiskt intryck, och de förlängda tertialfjädrarna ser ut som en buskig stjärt.

  5. 5

    Beteende

    Den berömda 'transdansen' under våren är en tydlig identifieringsmarkör för häckande par. Även de samlade flockarna på rastplatser under flytten är typiska.

Habitat och utbredning

Biomer
Tundran, taigan, tempererade skogar, våtmarker och odlingslandskap.
Utbredningsområde
Häckar över norra Europa och Asien, från Skandinavien och Tyskland i väster, österut genom Ryssland till Mongoliet och norra Kina. Övervintrar i södra Europa, Nordafrika (särskilt Tunisien och Algeriet), Turkiet, Mellanöstern och vidare österut genom Indien och Kina.
Höjdintervall
Förekommer från havsnivå upp till cirka 2000 meter i häckningsområden, men oftast på lägre höjder för häckning och under flytten.
Föredragna miljöer
Föredrar stora, öppna våtmarker, myrar, mossar, fuktiga ängar, tallskogar vid sjöar och gärna ostörda områden. Under flytten och på övervintringsplatser söker de sig till stora öppna fält, som stubbåkrar och betesmarker, där de kan födosöka och rasta i stora flockar.

Beteende

Aktivitetstid
Främst dagaktiva, särskilt under födosök. Flyttar under dagtid. Rastplatser under natten väljs ofta i säkra, öppna våtmarker.
Matvanor
Födosöker främst på marken genom att plocka, gräva och picka. De söker föda både i blöt sumpmark och på torrare fält. Kan även vandra på grunt vatten för att söka efter vattenlevande byten. Föräldrar leder ungarna till födorika områden.
Socialt beteende
Mycket sociala under migrationen och på övervintringsplatserna, då de bildar stora flockar som kan uppgå till tusentals individer. Under häckningssäsongen är de parvis territoriella och försvarar sitt revir. Har komplexa parband och partners kan vara trogna varandra under många år.
Flygmönster
Flyger med långsamma, djupa vingslag och håller hals och ben utsträckta. Under migrationen flyger de ofta i V-formation eller i långa linjer. Uppvisar ofta termikflygning (segelflykt) under migrationen. Dansar under parningsleken, en komplex uppvisning av hopp, bugningar och vingslag.
Flyttning
Långflyttare. Populationer från norra Europa och västra Ryssland flyttar söderut och västerut till övervintringsområden i södra Europa och Nordafrika. De central- och östeuropeiska populationerna övervintrar i Mellanöstern och Asien. Flykten sker under dagtid i stora flockar. Den klassiska 'trandansen' är en förspelsrutin inför häckningen.
Revirbeteende
Under häckningssäsongen är tranpar territoriella och försvarar aktivt bo- och födosöksområden från andra tranor och potentiella hot. På rast- och övervintringsplatser tolereras stora samlingar av artfränder.

Sång och läten

Sång
Tranan har ingen egentlig sång utan snarare ett högljutt, trumpetande läte. Det uppstår genom en lång luftstrupe som slingrar sig genom bröstbenet och fungerar som ett resonansrör, vilket ger lätet dess unika karaktär. Detta läte kan bära kilometervis.
Läte
Det vanligaste lätet är ett mäktigt, klangfullt 'krrroooh' eller 'kroo-kroo', ofta dubblerat och upprepat. Detta 'trumpeterande' läte används vid kontakt, för att markera revir, som varningssignal och under flytt. Ungfåglar har en mer gäll och visslande tiggeriljud.
När den ljuder
Läten hörs under hela dygnet, men är särskilt framträdande under flyttperioderna (vår och höst) när stora flockar kommunicerar, samt under häckningssäsongen vid revirhävdande och parritualer.

Häckning

Häckningssäsong
Börjar i april-maj, beroende på geografiskt område, och sträcker sig till juli.
Bobygge
Boet är en stor plattform av vass, gräs och andra vattenväxter, placerad på en torr tuva eller hög i våtmarker, ofta omgivet av vatten för skydd. Paret bygger boet tillsammans.
Kullstorlek
1-3 ägg, vanligast 2.
Beskrivning av ägg
Vanligtvis 2 ägg, ibland 1 eller 3. Äggen är ovala, matta, grönaktiga till olivbruna eller gulbruna, med mörka fläckar och prickar.
Ruvningstid
28-31 dagar, utförs främst av honan, men hanen avlöser henne regelbundet.
Tid till flygfärdighet
Ungarna är flygfärdiga efter cirka 65-70 dagar, men stannar med föräldrarna i ytterligare några månader (ofta tills nästa häckningssäsong). De är borymmare och kan lämna boet kort efter kläckning.
Föräldraomsorg
Båda föräldrarna tar hand om ungarna. De försvarar dem aggressivt, leder dem till föda och skyddar dem från rovdjur. Familjebanden är starka, och ungarna följer med föräldrarna under första höstflytten.

Var den finns

Våtmarker och myrar

Där tranorna häckar under våren och sommaren. Stora, ostörda områden med vatten och vegetation.

Jordbrukslandskap

Särskilt stubbåkrar under hösten och våren. Tranorna samlas här i stora flockar för att födosöka under migrationen.

Stora sjöar och floder

Kan fungera som rastplatser under migrationen, särskilt om det finns omgivande våtmarker.

Kända rastplatser

Till exempel Hornborgasjön i Sverige, som är internationellt känd för sina stora ansamlingar av tranor under våren. Sök information om lokala rastplatser för tranor i ditt område.

Fälttips

  1. Lyssna efter lätet. Tranor hörs oftare innan de ses, särskilt under molniga dagar eller långt på håll. Lär dig deras trumpetande läte. På våren och hösten hörs de ofta under flykten.
  2. Besök kända samlingsplatser. Under flytten finns det specifika platser där tusentals tranor samlas. Att besöka dessa platser under mars-april (våren) eller september-oktober (hösten) ger störst chans att se dem.
  3. Skåda i gryning och skymning. Tranor är aktiva under dagen men kan vara särskilt synliga när de flyger till och från nattkvistplatser i grupper under gryning och skymning.
  4. Använd kikare eller teleskop. Deras storlek gör dem synliga på långt håll, men för att uppskatta detaljerna i fjäderdräkten och beteendet är optisk utrustning nödvändig.
  5. Håll avstånd. För att inte störa, särskilt under häckningstid eller på rastplatser. Många populära tranplatser har byggda fågeltorn eller gömslen.

Liknande arter

Siberisk trana

Leucogeranus leucogeranus

Den siberiska tranan är nästan helt vit med röda ben och ett rött ansikte utan fjädrar. Tranan är grå med svartvita markeringar på huvudet och en röd fläck på hjässan.

Munktrana

Anthropoides virgo

Munktranan är betydligt mindre än tranan. Den har också en övervägande grå fjäderdräkt men med svarta fjädrar på bröst och nacke som bildar en 'halskrage' och vita örontofsar. Saknar den röda hjässfläcken som tranan har.

Snabba fakta

Flyttfågel:
Ja
Häckningssäsong:
April-juli
Ägg per kull:
1-3 (oftast 2)
Föda:
Allätare
Status:
Livskraftig (LC)
Unikt läte:
Trumpetande klangfullt läte

Roliga fakta

  • Tranor utför en komplex parningsdans som involverar hopp, bugningar, vingslag och kasta upp pinnar i luften. Denna dans utförs inte bara inför parningen utan även som en social aktivitet vid andra tillfällen.
  • Fågelartens långa trumpetande läte kommer från att tranan har en mycket lång luftstrupe som påminner om ett blåsinstrument, vilket förstärker och ger lätet dess distinkta klang.
  • Tranor kan färga sin fjäderdräkt rostbrun. Detta sker genom att de kletar järnhaltig lera från bottengrumset på myrar i sina fjädrar, särskilt under häckningssäsongen. Syftet tros vara kamouflage eller att visa status.
  • I många kulturer symboliserar tranan lycka, långt liv och lojalitet.
  • Tranor är en av världens äldsta fågelarter, med fossilfynd som daterar miljoner år tillbaka i tiden, vilket tyder på att de har förändrats relativt lite under evolutionen.

Vetenskaplig klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Aves
Ordning
Gruiformes
Familj
Gruidae
Släkte
Grus
Art
Grus grus

Utforska Trana

Identifiera fåglar var som helst

Gratis på iOS, Android och webben. Bild- och ljudidentifiering, fullständig artdatabas och din personliga lista.

Öppna i appen